Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsAvtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsAvtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför Avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsAvtal med EU.

Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika utvecklare.Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem.Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren.Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010.

I januari 1992 startade Ryssland sin omvandling från planekonomi till marknadsekonomi. En liberalisering av priser och privatisering av företag skedde. Vid början av omvandlingen var många Sovjetinstitutioner intakta. Under privatiseringen satt cheferna för sovjetföretagen kvar. Detta har skapat kapitalsvält, ostabilt ägandeskap och icke- avbetalningar.

Studien utreder tillämpningen av korrigeringsregeln i 14 kap 19 § IL vad avser räntor på krediter mellan koncernbolag med olika hemvistländer. Som grund för arbetet presenteras bl a 13 rättsfall, som belyser olika aspekter av problematiken. Den ändring av det aktuella lagrummet som genomfördes 1983 ges också betydande utrymme i framställningen. Materialet har delats upp med avseende på 1) skillnaden mellan lån och aktieägartillskott, 2) marknadsmässig nivå på räntan samt 3) affärsmässiga skäl till avvikelse från marknadsmässiga villkor. Den efterföljande analysen berör bl a hur misstag i bokföringen hanteras, hur marknadsmässiga villkor fastställs när ett Avtal inte hade varit möjligt utanför koncernförhållandet och hur referensräntor fastställs.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsAvtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsAvtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför Avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsAvtal med EU.

Syftet med ett servitut är att förbättra en fastighet genom att tillföra funktioner som fastigheten är i behov av men som inte kan tillgodoses inom fastighetens egen tomtgräns. Vad som menas med servitut är att en ägare av en fastighet genom Avtal kan få rätt att nyttja en annan fastighet. Men för att få kallas servitut så måste några villkor vara uppfyllda, dessa kallas servitutsrekvisit. Den fastighet som erhåller servitut kallas härskande fastighet och den fastighet som belastas av servitutet kallas tjänande fastighet. Viktigt att nämna när det gäller servitut är att det inte har någon tidsgräns, enligt JB 7:6, och att det är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren vilket gör att det följer med fastigheten vid eventuell försäljning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-Avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-Avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med Luleå Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till Avtal tecknade av Luleå Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utsträckning anskaffning sker mot upprättade ramAvtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett värde för köptroheten i Luleå Kommun helåret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som påverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.

Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.

SammanfattningDenna framställning har till syfte att utreda den kontraktsrättsliga principen culpa in contrahendo, med utgångspunkt enligt följande frågeställningar;1. Vilken innebörd har den rättsliga principen culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsättningar och med vilka kriterier utdömer rätten skadeståndsansvar med stöd i denna rättsprincip?3.

Uppsatsen behandlar mellanmansfunktionen vid utgivning av företagsobligationer inom high yield-segmentet i Sverige. Mellanmannen kallas agent på den svenska obligations-marknaden och styrs av ett civilrättsligt Avtal mellan parterna.Två olika förhållningssätt till agentens funktion på den svenska marknaden identifieras och diskuteras utifrån tesen att den svenska agenten bör vara mer aktiv för att marknaden ska kunna bli effektiv och välfungerande. Den norska marknaden utgör referenspunkt.Det svenska standardAvtalet som gavs ut 2013 granskas och jämförs med det norska stan-dardAvtalet. Utöver den civilrättsliga sidan av agentfunktionen diskuteras även den processrättsliga sidan och dess innebörd för agentfunktionen som helhet. Slutligen analyse-ras självregleringens effektivitet när det finns olika förhållningssätt..

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsAvtal ökat kraftigt och världshandeln präglasinte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningarmed en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ettav de största naven i världshandeln, knutit bilaterala Avtal med sina grannländer kringMedelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel ochflödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marockooch Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt Avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av Avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet.

Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsAvtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område.