Under anställningsintervjuer ägnar individer stor uppmärksamhet åt sitt uppträdande. Intervjusituationen är alltså en extremt tydlig form av "impression management" som innebär att individerna uppträder och uttrycker sig på ett sätt som de tror andra tycker är högt värderat. I detta sammanhang kan man säga att individernas roller uppstår genom andras förväntningar och att det är de okontrollerade signalerna och omedvetna kroppsspråket som kan avslöja deras "sanna" egenskaper och beteende. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för och kunskap om människors agerande och framträdande under anställningsintervjuer samt att ta reda på hur kandidaterna och rekryteringsspecialisterna själva upplever dem. Studien utförs på företaget E.ON Sverige i Malmö som är ett dotterbolag till den tyska energikoncernen E.ON.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ?Samma piller i ny förpackning? det riktiga apoteket??. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen.

Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser.Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta.Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand.

Syftet med studien har varit att studera hur personer verksamma inom olika områden i skobranschen upplever verksamhetsområdet samt på vilket sätt de ser på handgjorda och fabrikstillverkade skor.Utifrån syftet valdes tre frågeställningar ut: Vad anser de verksamma att det krävs för att ett par skor ska klassas som handgjorda respektive fabrikstillverkade? Hur upplever de hantverket i sig? Vad är de verksammas uppfattningar om den svenska skobranschens förändring?Metoden som användes var en kvalitativ studie med en semi-strukturerad intervju som metod. Metoden gjorde det möjligt att samla in material i informanternas naturliga miljö för att sedan tolka och bearbeta dem. På grund av arbetets omfång så gjordes det ett urval som resulterade i totalt sex informanter, tre som arbetade med handgjorda skor och tre som arbetade med fabrikstillverkade. Till hjälp användes en intervjuguide med nio huvudfrågor men utifrån dem fick informanterna tala fritt med öppna svarsalternativ.I analysen presenteras informanternas svar i tre olika teman, handgjorda respektive fabrikstillverkade skor, hantverket och importen samt skobranschens förändring och framtid.

Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras ständigt, vilket ofta leder till störreansvarsområden för ledaren. När en chef eller ledare får fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundläggande uppgifter inte får samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte använder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram där en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien är att studera ledarskapet i företaget, både utifrån vad företagsledningenförespråkar och hur anställda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vår frågeställning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnå vårt syfte har vi studerat material som vi fått genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att få en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkät lämnats ut till chefer och deras medarbetare.

Den här uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. Våra utgångspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriär. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta personer i olika typer av chefspositioner. Studien är i sin helhet gjord bland chefer på ett och samma företag inom näringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriär och motivation samt presenterar studiens syfte och frågeställning för att på så vis skapa större förståelse för kärnan i vår uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vårt arbete använt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mänskliga behov samt yttre faktorer som kan tänkas påverka individens karriär.Under metodavsnittet beskriver vi vilka överväganden och val vi gjort under arbetets gång.

I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionära faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar. Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden? Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spårväg? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan fallen.

Titel:                Upplev Luleå Hockey - Publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.Författare:        Martin Gwiazdowski & Marcus Mattsson.Examinator:         Anna Hafsteinsson Östenberg.Datum:                  2013-05-24.Nyckelord:            Hockey, Upplevelser, Luleå, Publik, Marknadsföring.___________________________________________________________________________ Problemområde: Upplevelseorienterade studier har vanligtvis en företagsekonomisk utgångspunkt, detta lämnar det idrottsvetenskapliga området relativt outforskat. De studier som finns är av internationell härkomst vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt att överföra till den svenska folkrörelsen. Studierna är även allt som oftast generella och behandlar inte ishockeyn separat från andra idrotter vilket medför ett akademiskt tomrum. Denna studie åsyftar till att bidra med ny kunskap och utgöra en språngbräda för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vad Luleå Hockeys åskådare anser om publikupplevelsen i Coop Norrbotten Arena i dagsläget och vad - om alls något - de anser kan göras för att skapa en mer tillfredsställande upplevelse.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom webbenkäter, fysiska enkäter, intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat påvisar att det finns utrymme för utveckling vad avser publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.

Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhållanden kopplade till handel kan påverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Irehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på såsätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmåga.Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor.

Den här C-uppsatsen, som handlar om geometri, har tre ingående delar. Den första delen berättar geometrins historiska utveckling från de första Babyloniska skrifterna via kända matematiker som Pythagoras och Euklides fram till utvecklingen av den icke-euklidiska geometrin. Den andra delen förklarar mer ingående några hållpunkter som uppmärksammades ur geometrins historia. Denna del beskriver Euklides axiomatiska framställning och bevis av Pythagoras sats, konstruktion med passare och linjal, Apollonius kägelsnitt samt en inblick i grunderna för projektiv geometri. I den avslutande delen har en jämförande studie gjorts av fyra olika läromedel för gymnasieskolan.

Mot bakgrund av min egen uppväxt, olika händelser under uppväxten och det jag upplevt under mina perioder i skolans värld så har jag fått ett intresse för religionsämnet, hur det faktiskt förhåller sig i dagens skola och hur det kanske borde vara.För att få denna undersökning till stånd har jag intervjuat 10 mellanstadielärare på tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna, som spelats in på band, har tagit cirka 30 minuter var. Dessa har jag sedan försökt sammanställa och jämföra med varandra för att finna svar på orsakerna till religionsämnets problematik i dagens skola. Intervjuerna är både ordagrant återgivna och i vissa fall sammanställda, för att underlätta för läsaren. Efter svaren på varje intervjufråga följer ett diskussionsavsnitt där jag redogör för mina egna reflektioner, vilka i regel är koncentrerade på just problematiken i ämnet och därför ganska pessimistiska.