Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till Avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Författarna kontaktade AGO AB i december 2007 rörande en förfrågan om ett examensarbete vid KTH Design och produktframtagning. Företaget hade en önskan om att se över sitt miljö-arbete och förändra rutiner och processer för att utvecklas mot ett mer miljövänligt företag.Syftet med examensarbetet var att ta fram en miljöstrategi för AGO AB, ett profilprodukt-företag i Stockholm. Den framtagna miljöstrategin behandlar alla delar av AGO:s verksamhet, från ledningsbeslut till dagliga rutiner på kontoret. Under examensarbetet undersöktes således hur AGO:s verksamhet kan förändras för att ge en minskad miljöbelastning.Initialt genomfördes en omfattande informationsinsamling kring ämnet miljö för att ge för-fattarna en teoretisk referensram att utgå ifrån vid granskningen av AGO:s processer utifrån deras miljöpåverkan. Observationer på AGO:s huvudkontor gav författarna kunskap om det dagliga arbetet.Arbetet delades in i tre faser.

Butiksdesignen är av stor vikt för en butik när det gäller att få kunder att stanna länge i butiken och därigenom även köpa mer. Studien behandlar hur butiker genom butiksdesignen kan förbättra sin försäljning. Syftet med studien är att beskriva inomhusdesignen i två butikskedjor och därefter jämföra likheter och skillnader mellan dessa. Detta för att få en förståelse för vad som fungerar och varför, respektive vad som inte fungerar och varför inte. Målsättningen är att presentera rekommendationer för åtgärder som företag genom butiksdesignen kan använda sig av för att förbättra försäljningen.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och behandlare dator med internetuppkoppling.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Denna rapport behandlar konstruktionsarbetet där målet är att ta fram ett lösningsförslag samt underlag för framtida utveckling av en sekundär böj för bensinrörsystem i plast. Arbetet genomfördes i helfart under period 4 vårterminen 2012 och är ett examensarbete på grundnivå för examen Högskoleingenjör inom konstruktion. Kungsörs Plast AB är projektets uppdragsgivare och de är i behov av en ny mer kompakt och mer konkurrenskraftig  true secondary 90º böj, det vill säga en böj som är helt omsluten av ett sekundärt mellanutrymme. Problematiken ligger i bibehållandet av det sekundära utrymmet genom hela komponenten. Detta arbete är tänkt som en förstudie för vidare utveckling på företaget. Projektet hade klara mål och direktiv att arbeta utifrån och en kravspecifikation upprättades i samarbete med uppdragsgivaren. Målet är att hitta en lösning som uppfyller samtliga krav och direktiv och sedan realisera dessa med hjälp av prototyper. Arbetet genomfördes utifrån en designprocess som SVID tagit fram. Denna är uppdelad i sex olika steg  som täcker upp allt som sker i arbetet från uppstart till Avslut och utvärdering.

I anodugnen på Rönnskärsverken i Skelleftehamn polas blisterkopparn från konvertern för att, med ammoniak, reducera det inlösta syret i smältan. Detta görs för att undvika kvalitetsproblem vid anodgjutningen samt elektrolysen. Syrehalten minskas från ca 0,7-0,9 wt-% i smältan till en halt av 0,2-0,3 wt-% i de färdiggjutna anoderna. Syftet med detta examensarbete är att i befintlig process undersöka om det finns något körsätt som ökar verkningsgraden för ammoniak under polningen. Under försöksserien, som utfördes i fullskala, varierades tre parametrar: antalet lansar som används under polning, ammoniakflödet genom lansarna och smältans temperatur innan påbörjad polning.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

I dagsläget är det svårt för företag att behålla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter på marknaden och ständigt skapa nya innovationer. Genom att använda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svårare för små och medelstora företag då de kan ha begränsade resurser. Syftet med denna studie var därför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Studien bygger på kvalitativa forskningsmetoder där sekundärdata samlades in genom både bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser på Internet.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den människa som har en obotlig och dödligsjukdom. Vården kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge den sjukamänniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses.Då patienter i behov av palliativ vård påträffas inom i stort sett alla vårdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utsträckning i kontakt med dessa patienter.Att möta människor som lever med döden som följeslagare är en stor uppgift för densom vårdar. Vården som ges till patienten och dennes anhöriga är direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett värdigt Avslut och slutligen en god död. Det krävsdärmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de känslor somväcks hos patienten och de anhöriga såväl som hos sjuksköterskan själv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vård.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att utvärdera effekten av lektioner på en teoretisk patientskola, utifrån patienters skattade huvudvärk, huvudvärkshanteringsförmåga, aktivitetsbegränsning samt medicinkonsumtion vid huvudvärk. I syftet ingick även att undersöka hur deltagarnas kunskap, tankar och känslor om sin huvudvärk förändrats genom deltagandet i patientskolan. Syftet var även att undersöka deltagarnas förväntningar på lektionerna och om de uppfyllts.MetodMetoden som användes var av deskriptiv design samt single-subject experimentell design med ABA-format. Sammanlagt tre deltagare följdes före, under och efter interventionen. Antal mättillfällen varierade mellan 27 och 64 tillfällen.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.