Studiens syfte är att undersöka och förstå samt jämföra företagsledningars, revisorers och analytikers uppfattningar och åsikter om IASBs utkast till standard, ED 3. Uppsatsen syftar framför allt till att undersöka huruvida dessa tre aktörer tror att ett införande av utkastet kommer leda till en redovisning som ger en mer rättvisande bild av tillgången goodwill, än vad dagens svenska goodwillregler ger, samt vilka konsekvenser ett införande av ED 3 kan få för de tre aktörerna. Vi har valt en kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för ämnet. Vidare har vi gjort en multipel fallstudie då uppsatsens syfte, att undersöka, förstå och jämföra de tre aktörernas åsikter och uppfattningar, lättare kan uppnås vid en studie av fler fall än ett enda. Vårt angreppssätt karaktäriseras av en växelverkan mellan induktion och deduktion, det vill säga abduktion.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

År 2010 infördes en ny lag där de små aktiebolagen inte längre behöver använda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision då verksamheten inte får överstiga två av dessa tre gränsvärden;1 - 3 anställdaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsättningSyftet med studien är att noga undersöka vilka faktorer som är avgörande när små aktiebolag väljer att avskaffa eller behålla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omständigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behålla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyråer. Jag har endast använt mig av primärdata. Mina primärdata är de kvalitativa intervjuerna med bolagsägarna och revisionsbyråerna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

Förra årets rapport från Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmäls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet ställer allmänt höga krav på olika myndigheter som arbetar medbrottsbekämpning, men i en sådan situation som vi befinner oss idag ställs ännu högrekrav på dessa myndigheter och inte minst på revisorer. Revisorer som redan har högakrav på sig i samband med revisionspliktens avskaffande måste nu vara ännu meruppmärksamma på företags redovisningar. Med utgångspunkt från dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilågkonjunktur eller om det är så att kontrollerna förändrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bättre på att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Bakgrund: De båda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de två yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult åt. Detta blir uppenbart då ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att närma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien är att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förståelse för distinktionen mellan dem.

Idag implementeras övervakningstjänster allt mer i olika verksamheter, särskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjänster möjliggör en bättre säkerhet och effektivare arbetsgång i form av att man som företag kan se bränsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrån leveransplats. Vi ville få kunskap om hur man övervakar anställda inom andra branscher och hur de anställda reagerar på övervakningen och utförde därför en bakgrundsundersökning där vi läste olika fallstudier från bland annat hemtjänsten, försäljningsbranschen och grundskolan. Vår frågeställning blev var går gränsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i två omgångar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i Bohuslän samt via en bakgrundsundersökning.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Bakgrund och problembeskrivning: Skatteverket har ställt upp ett antal långsiktiga mål ochett av dessa är att innan år 2012 ha halverat skattefelet i Sverige. Skatteverket har i sitt arbeteolika insatser för att försöka uppnå detta mål. Dessa är kontroller, informationsinsatser,attitydpåverkan och systemåtgärder.Förutom nämnda insatser finns även en annan faktor som spelar in vad gäller inbetalandet,nämligen den så kallade preventiva effekten. Nästan 30 procent av skatteintäkterna uppstårpå grund av att skattebetalarna är medvetna om skattekontrollerna och vill undvika att bliupptäckta vid eventuellt skattefusk. Den preventiva effekten fann författarna intressant attkartlägga.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Titel: Hur står sig de billigare substituten emot premium produkter?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka hur de billigare substituten står sig emot premium produkter genom att ställa de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest där vi sätter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi använt oss utav enkäter för att samla in data. Detsamma gäller för vår webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vår undersökning är att varumärken påverkar oss konsumenter både positivt och negativt.

Bakgrund och problem: Företag möter idag hårdare konkurrens och en allt snabbareteknologisk utveckling och det medför att företag ställer allt högre krav på den ekonomiskastyrningen. Kritikerna hävdar att den traditionella budgeten som styrverktyg inte är tillräckligför att företaget ska kunna styra effektivt. I Sverige har den traditionella budgeten ett starktfäste, men det finns idag en rådande trend att inte använda sig av budget. Författarna harintervjuat respondenter för fyra företag som har använt sig av budget, men avskaffat den för attanvända sig av alternativa styrverktyg. Företagen har efter en tid återgått till att använda sig avbudget igen.