SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagslĂ€get, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförĂ€ndring, relationsförĂ€ndringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre grĂ€nser, var ett företag mĂ„ste uppfylla minst tvĂ„ för att fĂ„ lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som Ă€n sĂ„ lĂ€nge ligger som en proposition sĂ€ger att frĂ„n och med den 1 november 2010 ska företagen fĂ„ vĂ€lja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:VĂ„rt syfte Ă€r att förklara hur aktiebolagen agerar i dagslĂ€get, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagslĂ€get inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkĂ€tundersökning.Slutsatser:Genom vĂ„r undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa pĂ„ relationsförĂ€ndring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som pĂ„verkar företagens relationsförĂ€ndring Ă€r; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, Ă€gare och omgivningens Ă„sikter..

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en sÄvÀl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). NÀmnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev dÀrmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fÄtt och kan komma att fÄ för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhÀllet som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills Àr och kan komma att bli pÄ sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkÀtundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter frÄn nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre Är har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och Àn sÄ lÀnge Àr medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig Àr att nationerna har knutits nÀrmare varandra och valt att samarbeta i allt större utstrÀckning.De senaste Ären har organisationer inom det civila samhÀllet utsatts för högre krav gÀllande professionalisering och byrÄkratisering. Vissa krav skulle stÀllts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra Àr mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för smÄ företag. Sverige Àr i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka Àgarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar Àven till att tillföra trovÀrdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll Àr att kvalitetssÀkra informationen genom en oberoende granskning. De frÄgor som behandlats i uppsatsen Àr: Vilken betydelse har revisionen i smÄ företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att stÀlla andra krav pÄ företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att pÄverka intressenterna.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.

Bakgrund och problem: I april i Är lÀmnade det före detta justitierÄdet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts pÄ uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslÄs att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rÀttenundanta mindre bolag frÄn revisionsplikten. GrÀnsvÀrdena som föreslÄs för undantagandetinnebÀr att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som smÄ och dessa skulledÀrmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om grÀnsvÀrdena blir sÄ somföreslagits. Restaurangbranschen Àr en bransch dÀr det rÄder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och dÄ problemen Àr stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer ocksÄ att införas Är 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

Plikten att revidera Àr i dagslÀget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsÀttning. I övriga EU Àr lÀget ett annat dÄ revisionsplikten Àr avskaffad i alla lÀnder förutom de nordiska. Ett förslag pÄ att Àven avskaffa revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta Àr ett debatterat Àmne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer pÄverkas samt om detta skulle medföra nÄgra organisationsförÀndringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tÀmligen omedvetna om att andra smÄ och mikro företag i EU inte har nÄgon plikt att revidera. Trots att det i dessa lÀnder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrÄgar Àven fortsÀttningsvis hÄrd kontroll i samtliga företag.

Plikten att revidera Àr i dagslÀget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsÀttning. I övriga EU Àr lÀget ett annat dÄ revisionsplikten Àr avskaffad i alla lÀnder förutom de nordiska. Ett förslag pÄ att Àven avskaffa revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta Àr ett debatterat Àmne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer pÄverkas samt om detta skulle medföra nÄgra organisationsförÀndringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tÀmligen omedvetna om att andra smÄ och mikro företag i EU inte har nÄgon plikt att revidera.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för smÄ aktiebolag Àr avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, sÄ vÀljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. DÀrmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjÀrde bolag vÀljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som karaktÀriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta vÀljer att efterfrÄga revision.AvgrÀnsningar: Studien Àr begrÀnsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgrÀnsas studien till de bolag som, förutom ovanstÄende, Àr startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgrÀnsas, utöver detta, till bolagsom omsÀtter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anstÀllda.Metod: Studien Àr av kvantitativ art och Àr en totalundersökning.

UtgĂ„ngspunkten för denna uppsats Ă€r att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmĂ€ngden ökat frĂ„n bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag stĂ€ller sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjĂ€lp av agentteorin analysera svar frĂ„n företag som tillĂ€mpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhĂ„ller en större mĂ€ngd information Ă€n tidigare. Informationen Ă€r dock av skiftande kvalitet och det Ă€r dĂ€rför inte sĂ€kert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement dĂ„ den tillför sĂ„ mycket information att den externa revisorns granskning underlĂ€ttas.- Åsikterna gĂ„r isĂ€r om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dĂ„ligt..