Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka nÀr revisionsplikten avskaffandes för smÄ privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstÄtt som den ensam pÄverkande faktorn pÄ skattefelet. Problematiken Àr huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan pÄverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper bÄda dessa problem Àr The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som pÄverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrÄn vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frÄgestÀllning: Huvudsyftet Àr att studera beskattningssystemet utifrÄn The ATO Compliance model. Studiens syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för faktorer som kan pÄverkar skatte-beteendet hos smÄ privata aktiebolag samt att analysera hur vÀl skattebeteendet stÀmmer med Skatteverkets beteendepÄverkans strategi utifrÄn delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive smÄ privata aktiebolag har haft en inverkan pÄ smÄföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi Àndrats efter revisionspliktens avskaffande och Àr den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgÄngspunkt valdes ett förhÄllningssÀtt utifrÄn respondenternas synvinkel dÀr deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssÀtt dÀr författarna utgick frÄn teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.

Uppsatsens syfte Àr att Äterge ett antal danska banktjÀnstemÀns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra nÄgra lÀrdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har Àgt rum pÄ respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har anvÀnts.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att fÄ övergripande insikt i revisorers Äsikter gÀllande avskaffandet av revisionsplikt i smÄ- och medelstora företag. Vidare Àmnar vi analysera revisorernas attityd till den förÀndring som avskaffandet kommer att resultera i och jÀmföra denna med professionens, staten och Danmarks attityder. Analysen kommer att resultera i en förklaring av orsakerna till revisorernas instÀllning. Metod: Vi anvÀnder oss av en abduktiv samt deskriptiv ansats. Vi samlar in empiri genom kvalitativa intervjuer som Àr semi-strukturerad och utifrÄn empirin nÄr vi sedan slutsatser.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för smÄ svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av smÄ företags kostnader kunde hÀrledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. DÀr mÄlet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gÀllande för företagen i tvÄ Är och dÀrmed blir det relevant att göra en studie om hur smÄ svenska aktiebolag pÄverkats av förÀndringen.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten pÄverkat smÄ svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jÀmföra hur förvÀntningarna pÄ avskaffandet överensstÀmmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer pÄverkat utfallen.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jÀmförelser och dra generella slutsatser.

Europaparlamentet och rÄdets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en lÄngtgÄende, men inte fullstÀndig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjÀrde bolagsrÀttsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhÄller att medlemsstaterna har rÀtt att befria smÄ och medelstora bolag frÄn revision. DelbetÀnkande SOU 2008:32 angÄende revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehÄller delbetÀnkandet SOU 2008:32 en rad förÀndringar och genom dessa förÀndringar kommer problematiken med bankers syn pÄ den reviderade Ärsredovisningen att stÀllas pÄ sin spets. Detta dÄ utredningen föreslÄr att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsÀttningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

SmÄ företag inom EU lÀgger mycket pengar pÄ administration, nÄgot som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och pÄ sÄ sÀtt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag Àr att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till Är 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag, som mÄl att sÀnka de administrativa kostnaderna med 25 % till Är 2010.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om ekonomiska brott sÄsom bokföringsbrott och skattebrott pÄverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill Àven ta reda pÄ vad berörda myndigheter har för Äsikter angÄende förslaget att avskaffa revisionsplikten i smÄ företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslÄr att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger tvÄ av följande tre grÀnsvÀrden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsÀttning 83 miljoner kronor och antal anstÀllda 50 stycken.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 Ärs aktiebolagslag (ABL) stÀlldes det krav pÄ revision i aktiebolag. De flesta medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag dÄ kostnaden anses övervÀga nyttan. Bland EU/EES lÀnderna Àr det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för smÄ aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stÄnd först dÄ Svenskt NÀringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet Är 2005.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.

Sv NÀringslivs förslag om en avskaffning av revisionsplikten mottags som positivt utav 78% mikroföretag. Syftet har varit att undersöka om det kan föreligga en undermÄlig kunskap eller ointresse frÄn bÄde revisorer och smÄföretagare. Analysen visade pÄ en helt annan instÀllning frÄn respondenterna Àn vad Sv NÀringsliv har rapporterat. Kunskapsbrist kan vara skÀl till förvÀntningsgap inte till att man Àr positivt instÀlld till revisionspliktens avskaffande..

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.

EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv tillÄter att de enskilda medlemslÀnderna avstÄr frÄn revision i mindre aktiebolag. Alla medlemslÀnder förutom Sverige och Malta har tagit fasta pÄ detta. Debatten i Sverige har de senaste Ären frÀmst bestÄtt i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som frÀmst Àr i behov av revisionsplikten Àr samhÀllet och bankerna. Författarna har dÀrför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag har pÄverkat eller kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med vÄra respondenter frÄn revisionsbyrÄer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att fÄ en bÀttre förförstÄelse inom Àmnet och för att kunna stÀlla relevanta intervjufrÄgor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om omrÄden som Àr vÀsentliga och som underlÀttar för lÀsaren att snabbt fÄ en förstÄelse om Àmnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingÄr. Vi har Àven skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de tvÄ vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frÄgor och svar vi erhÄllit frÄn vÄra respondenter.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.