Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagÀndringen var att regeringen ville sÀnka kostnaderna för smÄ bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle anvÀnda den insparade kostnaden till att köpa andra tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna.SyfteSyftet Àr att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag har förÀndrat kundunderlaget och tjÀnsteutvecklingen för nÄgra utvalda revisionsbyrÄer. Vidare Àr syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyrÄerna anser att revisionen har för de smÄ företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyrÄer i Sundsvall har genomförts.

Den svenska regeringen har bestĂ€mt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebĂ€r att alla aktiebolag idag mĂ„ste anlita en revisor som mer eller mindre godkĂ€nner företagets Ă„rsbokslut. I dagslĂ€get Ă€r det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemslĂ€nder. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland rĂ€kenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslĂ„s frĂ„n regeringens hĂ„ll att den Ă„terigen avskaffas och detta skulle i sĂ„ fall gĂ€lla företag upp till grĂ€nsvĂ€rden för antal anstĂ€llda pĂ„ 50 personer, balansomslutning pĂ„ 41,5 miljoner kronor och nettoomsĂ€ttning pĂ„ 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslĂ„s börja gĂ€lla frĂ„n den första juli Ă„r 2010.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.

VÄr tid prÀglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet dÀr mÀnniskans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie Àr att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemstÀllning Àr teoretiska utgÄngspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om mÀnniskans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie Àr fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De tvÄ förstnÀmnda företagen representerar tjÀnsteföretag och de tvÄ sistnÀmnda varuföretag.

Revisionen Àr en gedigen process med mÄnga och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan ocksÄ som hjÀlp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mÀngd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskrÀnker sig till revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har blivit kritiserad bland annat pÄ grund av dess standardiserade utformning och brist pÄ information. SmÄföretag Àr viktiga för samhÀllsekonomin och dessa Àr till stor del beroende av lÄnefinansiering frÄn banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberÀttelsen vid en kreditbedömning.

Bakgrund: Debatten om revision Àr högaktuell med tanke pÄ bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmÀrksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrÄgasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberÀttelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har pÄvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som pÄverkar revisionsberÀttelsens utformning. Vi frÄgar oss sÄledes om samband kan pÄvisas för dessa faktorer Àven i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera den orena revisionsberÀttelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberÀttelsens utformning.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvantitativ insamling av material frÄn 142 Ärsredovisningar frÄn svenska mikroföretag.

The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlÀtta för smÄföretagandet sÄ har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrÄnkonkurrensskÀl ska dÀrför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader Ànliknande bolag i andra lÀnder. Regeringen har valt att föreslÄ den högsta grÀnsen som EUtillÄter dÄ det gÀller vilka företag som har möjlighet att vÀlja bort revisionen. Detta innebÀr attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan vÀlja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vÀndning som förslaget presenterar stÀller frÄgan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

Den svenska revisionsmarknaden stÄr inför en stundande förÀndring. För tillfÀllet pÄgÄren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder pÄ attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. NÀr revisionsplikten avskaffasberÀknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyrÄerna som inte lÀngrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. RevisionsbyrÄerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhÄllanden dÀr efterfrÄgan styr de olika aktörerna.Syftet med den hÀr studien Àr att faststÀlla de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrÄgar.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, frÄn att ta hand om bolagets rÀkenskaper och gekonsulttjÀnster till sina kunder till att idag endast granska vÀsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets Ärsredovisning och bokslut i syfte att faststÀlla omredovisningen ger en rÀttvisande bild av företaget till externa intressenter sÄsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur förvÀntningsgapet mellan smÄföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har Àven tÀnkt ge förslag pÄ hur förvÀntningsgapet kan minska samt fÄ enuppfattning om vad det var som förorsakade förvÀntningsgapet, som till slut kan hjÀlpa oss attuppnÄ en bÀttre förstÄelse pÄ problematiken. För att Ästadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och tvÄ Àgare till tvÄ smÄföretag.VÄr slutsats Àr att smÄföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebÀr.Exempel pÄ deras bristande kunskap Àr att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets rÀkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha pÄverkan pÄ förvÀntningsgapets uppkomst.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för smÄbolag. LagÀndringen kring revisionen har diskuterats omfattande bÄde före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebÀra att smÄföretagare kommer sÀga upp sina avtal med revisionsbyrÄerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjÀnster, rÄdgivning kommer fÄ ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gÀllande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förÀndras i framtiden, nya krav kommer att stÀllas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser pÄ förÀndringen.Metod: Studien har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer dÀr personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyrÄer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn pÄ att revisionsplikten avskaffades dÀr de generellt kan se bÄde det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn pÄ revisionsplikten och enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta Är 2010 och som följd behövde smÄ aktiebolag som minst uppfyller tvÄ av kriterierna pÄ högst 3 000 000 kr i omsÀttning, högst en balansomslutning pÄ 1 500 000 kr och högst tre anstÀllda inte lÀngre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta omrÄde och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förstÄelse kring varför företag vÀljer att behÄlla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för smÄ aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför smÄ aktiebolag behÄller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vÄr studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebÀr att vi har utgÄtt frÄn befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom Àmnet.

Det rÄder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebÀratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I smÄ företagtrÀder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjÀrde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags Ärsbokslut.MedlemslÀnder i EU har dock enligt samma artikel rÀtt att undanta vissa mindre företag frÄnkrav pÄ revisionsplikt.Uppsatsens syfte Àr att beskriva företagsrÄdgivarens instÀllning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska ocksÄ beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrÄdgivarenanvÀnder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien Àr gjord kvantitativt med hjÀlp av en enkÀtundersökning. EnkÀten skickades ut tillföretagsrÄdgivare för att fÄ deras personliga instÀllning till vÄra frÄgor.