Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte lÀngre var tvingade till revision. Detta pÄverkade revisionsbolagens förutsÀttningar och vi frÄgar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden dÀr en stor del av deras kundstock inte lÀngre Àr tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frÄgestÀllningar: Hur har slopandet av revisionsplikten pÄverkat och förÀndrat de smÄ revisionsbolagens arbetssÀtt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förÀndrat grÀnsvÀrde? Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att utifrÄn revisorns perspektiv belysa vilka förÀndringar den avskaffade revisionsplikten för smÄ aktiebolag har medfört för de smÄ revisionsbyrÄerna. Vi vill ocksÄ belysa hur revisorns roll kan komma att förÀndras i framtiden om Sverige vÀljer EU:s maximal tröskelvÀrde för att slippa revisionsplikt eller att grÀnsvÀrdet förÀndras pÄ annat sÀtt.

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle fÄ som effekt att sÄvÀl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens rÀkenskaper och dÀrmed pÄverka Àven deras deklarationer. De pÄtalade ocksÄ att skattefelet Àr som störst i mikro- smÄföretag, vilket Àr de bolag som omfattas av reformen, och det dÀrmed skulle fÄ stora effekter pÄ skattefelet. De antydde Àven att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att sÀkerstÀlla att felen inte skulle pÄverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes Àven av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall hur Skatteverket har förÀndrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hÀnsyn till slopandet av revisionsplikten.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska smÄföretagares instÀllning till revisionsplikten. Bakgrunden till vÄrt intresse kring smÄföretagarnas instÀllning till revisionsplikt Àr att det inom EU pÄgÄr en harmoniseringsprocess dÀr man önskar fÄ sÄ samstÀmmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag Àr ett av de fÄ lÀnder i Europa som inte tillÄter undantag frÄn revision för smÄ aktiebolag sÄ kÀndes det som ett intressant Àmne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom smÄföretagarnas instÀllning till revision, dvs. vad kÀnnetecknar de bolag som Àr positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se nÄgra skillnader i instÀllning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Syfte:Syftet med vÄr utredning Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄ aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda pÄ vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förÀndring kommer att ske. Metod:Undersökningen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr intervjuerna utformas pÄ ett semi-strukturerat sÀtt. FrÄgorna som anvÀnds vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som Àven arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstÄ innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i vÀrlden vilket ocksÄ blivit allt mer framtrÀdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste Ären förÀndrats och banat vÀg för en ny kategori av lyx tillgÀnglig för en globalt vÀxande medelklass. Den nya kategorin benÀmns ofta som new luxury vilket innebÀr en Ätkomlig kategori av statusgivande produkter som Àr lÀgre i pris Àn de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag vÀljer att expandera för att kunna nÄ en bredare kundbas och tillÀmpar dÀrför produktlinjeutvidgning eller varumÀrkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebÀra risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gÄ förlorad.

Sverige Àr ett av de fÄ EU-lÀnder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gÀlla frÄn 1 juli, 2010 i Sverige. GÄr förslaget igenom innebÀr det en stor förÀndring pÄ kort tid. Utredningens förslag Àr att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsÀttning pÄ 83 miljoner SEK, en balansomslutning pÄ 41,5 miljoner SEK, 50 anstÀllda och som uppfyller minst tvÄ av dessa krav. GrÀnsen Àr betydligt högre satt Àn den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr, vilken instÀllning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag kommer pÄverka kreditgivningen?Syftet Àr att undersöka de eventuella problem och förÀndringar vilka kan uppstÄ vid kreditgivningsprocessen.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

NÀr revisionsplikten avskaffas för smÄ företag förvÀntas ekonomirevisorerna fÄ en mer rÄdgivande roll. Ett bredare tjÀnsteutbud som innefattar tjÀnster inom miljöfrÄgor kan vara ett sÀtt för revisionsbyrÄerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyrÄer, och om de tror att kompetens inom miljöomrÄdet kommer att krÀvas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera revisorernas syn pÄ deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrÄgor samt vilka risker som finns med att inte uppmÀrksamma dessa frÄgor. Denna uppsats kÀnnetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin Àr insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

Mot bakgrund av skolans och samhĂ€llets utveckling under perioden 1968?2011 stĂ€lls iundersökningen frĂ„gan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhĂ€llutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen Ă€r att proven efter studentexamens avskaffande frĂ€mstinriktas pĂ„ individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhĂ€llsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hĂ€mtas framför allt frĂ„n Tomas Englunds undersökningar frĂ„n 1986 omsamhĂ€llsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om lĂ€roplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning Ă€r den demokratiska utbildningskonceptionen. OcksĂ„ sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhĂ€llsutvecklingen.ÄmnesmĂ€ssigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, sprĂ„kvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebĂ€r att smĂ„ aktiebolag inte lĂ€ngre har revisionsplikt om de undergĂ„r tvĂ„ av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsĂ€ttning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anstĂ€lldaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har sĂ€rskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anstĂ€ller revisorer för att granska de finansiella rapporterna sĂ„ att investerarna ska kunna lita pĂ„ den informationen och pĂ„ det viset kvalitetssĂ€kras den finansiella informationen. För att fĂ„ ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle och nĂ€ringsliv behövs det dĂ€rför revision. Men nackdelen med att ha revision Ă€r den stora kostnaden.Studien har fokuserat pĂ„ varför smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anvĂ€nda sig av revision lĂ€ngre.