Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande: ? Vad är mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning? Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare. Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad är mobbning? Hur arbetar skolorna inom Piteå kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstår? Vad har elever och personal vid dessa skolor för åsikter om mobbning? För att få svar på mina frågeställningar har jag genomfört en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att både elevernas och skolpersonalens definitioner överensstämmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. Båda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om arbete med skönlitterära verk om mobbning kan påverka elevers attityder till mobbning. Studien genomfördes i en gymnasieklass år 1, där nio elever ingick. Efter att ha läst utdrag ur skönlitterära verk och sett en film, som alla behandlade ämnet mobbning ur olika perspektiv, har eleverna samtalat om och i skrift reflekterat över begreppet mobbning och om sina egna erfarenheter om detsamma. Efter en serie på fyra dubbellektioner, genomfördes tre intervjuer. Resultatet visade att eleverna inte upplever att deras attityder till mobbning förändras nämnbart efter att ha arbetat med texterna.

Vi vill med detta examensarbete få ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning är och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta är för att vi vill få en bättre kunskap inom området för vår kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning på två nordöst skånska gymnasieskolor och där 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det är som kännetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Denna uppsats beskriver mobbningen på en arbetsplats och vilken lagstiftning som finns inom ämnet. Det var i början av 1980-talet som problemet uppmärksammades med mobbning på arbetsplatser. Sedan dess har problemet mobbning ökat trots alla olika krav en arbetsgivare har för att skapa en god arbetsmiljö för de anställda. Det är dyrt för landet med mobbning och det kostar mycket för arbetsgivarna. Alla som forskar i ämnet mobbning är överens om att det inte är individers fel utan felet ligger hos arbetsorganisationen.

Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi måste begränsa vår studie. Mobbning är även ett begrepp som är svårt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta är intressant att undersöka. Studien påbörjades med intervjuer.