Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Vi lever i ett kreditsamhÀlle. KreditsamhÀllet gör det möjligt för icke förmögna att leva upp till den samhÀllsnorm som rÄder. Oförutsedda hÀndelser med ekonomisk svacka som följd kan dÄ pÄverka krediterna till att övergÄ i skulder. NÀr skulderna skall drivas in skickas de numera oftast till företag som specialicerat sig pÄ indrivning, Inkasso/Intrum Justitia. Deras metoder innebÀr för den enskillde individen en kraftig ökning av skulden.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Problem: Leder en hög andel rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget nÄgon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller rÀntabilitet pÄ eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda pÄ storleken pÄ dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats Àr att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital och lönsamhet frÄn Är 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det Àr den finansiella risken eller rörelserisken som Àr den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats Àr en totalundersökning av koncerner med företag pÄ Nasdaq OMX large cap. NödvÀndig data har hÀmtas frÄn AffÀrsdata och dÀrefter lagts in i ett Excel-dokument för att berÀkna nyckeltal och samband..

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen Àr att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder Àn ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering pÄverkar storleken pÄ skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten frÄn den empiriska studien ger inte nÄgot enhÀlligt stöd Ät hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestÄende av flera jÀmnstora partier tenderar att ha en positiv effekt pÄ de lÄngfristiga skuldnivÄerna under valÄr.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

I denna uppsats analyseras hur utvalda faktorer inverkar pÄ de svenska hushÄllens skuldsÀttning. Detta görs genom att tvÄ olika ekonometriska modeller skattas pÄ tvÄ olika skuldkvoter. Skuldkvoterna som anvÀnds Àr skulder i förhÄllande till disponibel inkomst och skulder per hushÄll. Förklaringsfaktorerna jag testar för Àr förvÀntan om framtida inkomster, befolkningssammansÀttningen, förmögenhetsutvecklingen och rÀnteutvecklingen.Jag finner starka belÀgg till att befolkningssammansÀttningen, real förmögenhetsutveckling samt rÀnteutvecklingen inverkar pÄ de svenska hushÄllens skuldsÀttningsgrad. DÀremot finns inga belÀgg för att den finansiella förmögenhetsutvecklingen inverkar pÄ skuldsÀttningen.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Börsnoterade företag stÄr inför en viktig uppgift nÀr det ska bestÀmma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lÄn upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital frÄn företagets aktieÀgare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjÀlp av skulder dÄ kostnaderna för dessa (rÀntor) Àr avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgÄr ifrÄn att eftersomdenna avdragsmöjlighet för rÀntor finns borde en högre skuldsÀttningsgrad ge en högre vinst ochdÀrmed ett högre företagsvÀrde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsÀttningsgrad och deras företagsvÀrde under perioden 2000-2009.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Företag som exporterar varor Àr utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförÀndring sÄ kommer det att pÄverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsÀtta sig i den valuta som företaget exporterar i sÄ kan företaget neutralisera valutarisken pÄ hela sin ekonomiska exponering. FrÄn exportrÄdets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasÀkra sig genom att skuldsÀtta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte vÀljer att placera skulder i utlÀndsk valuta.I stora drag Àr vÄra slutsatser att företagen vÀljer att sÀkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssÀkring eller dylikt.