Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det Avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i Avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på Avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i Avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.

Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid Avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade Avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhändertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna på Arenastaden i Växjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men även alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten.Förändringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbättrad kommunikation och större användande av mer genomsläppliga ytor..

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenAvrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak.

Med start i slutet av 1800-talet har jordbrukare dränerat åkrar och därmed ökat arealen produktiv jordbruksmark. På grund av exploatering och därmed ökad andel hårdgjorda ytor har flödet i många vattendrag blivit betydligt större än vad de från början var dimensionerade för. Dessa aktiviteter leder till olägenheter som översvämningar dels för privata fastighetsägare men också för kommuner som är ansvariga för dagvattnet inom deras verksamhetsområden. Detta examensarbete utreder ansvarsfördelningen för ett vattendrag generellt men också specifikt för dagvattenrecipienten Trönningeån. Dessutom undersöks flödeskapaciteten och flödesresponsen i Trönningeån efter olika nederbördsscenarier.

I Sverige avverkas stora mängder skog varje år vilket ger stora skogsområden som är heltkalhuggna. Avverkning av skogen leder till att evapotranspirationen och interceptionen frånväxter minskar. Detta ger en ökad grundvattenbildning som i sin tur leder till en ökad Avrinning i vattendragen som avvattnar de avverkade skogsområdena. Den ökade vattentillgången i de avverkade områdena leder till att grundvattenytan höjs. Den höjda grundvattenytan gör att ytterligare markskikt närmare markytan kopplas samman medvattendraget.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5-åringar har kring naturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktes med hjälp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades och transkriberades. Ett kodningsschema grundat på tidigare studier användes vid dataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har en initial förståelse av vattnets kretslopp då de ofullständigt förklarar begreppen avdunstning respektive Avrinning, samt att regn kommer från moln. Barnen förklarar även att det regnar på grund av att moln krockar, det blåser alternativt att Gud eller solen släpper regnet.

Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk Avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.

Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering.

Hundratusentals ton vägsalt, natriumklorid, sprids ut på våra vägar vintertid för att skapa säkra trafikförhållanden. Men vintervägunderhållning och vägsaltsanvändning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angränsande mark och vegetation. Vägsalt sprids från vägen på olika sätt, till exempel genom att plogas bort, att det skvätter från fordon, genom Avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, väderförhållande, landskapets utformning och användning, trafikmängd och vägunderhåll är faktorer som påverkar både saltåtgången och spridningsvägarna.

För ett regn med 10-års återkomsttid och 10 minuters varaktighet kommer att få en nederbördsökning på 4 % enligt den modell som används i P104 jämfört med modellen i P90 som användes vid projekteringen. Om intensitets och varaktighetskurvor ritas upp med hjälp av regndata från Uppsala, kommer det att medföra en nederbördsökning på 24 % jämfört med P90. Ökningar mellan P90 och P104 kommer inte att göra att kapaciteten hos magasinen överskrids eftersom ökningen är så liten. Dock så tyder studierna på att vattnet inte alls tar de vägar som har antagits vid projekteringen och som normalt antas vid dagvattenprojekteringar av detta slag. Det troliga är att större delen av den nederbörd som faller aldrig kommer att nå fram till dikena och infiltrera ner i dessa.Vid små nederbördsmängder kommer större delen av vattnet att infiltrera i stödremsan nära asfaltskanten.

En långsiktigt säkrad vattenförsörjning är en förutsättning för vårt moderna samhälles funktion och rent dricksvatten är av grundläggande betydelse för vår överlevnad. Jordens klimat håller nu på att förändras och till följd ändras även förutsättningarna för vår vattenförsörjning. Klimatförändringarna kommer leda till ett förändrat nederbördsmönster med ökad nederbörd och Avrinning i nästan hela landet, vilket tillsammans med en väntad havsnivåhöjning, kommer bidra till en markant ökad risk för översvämningar. Översvämningar innebär en fara för vattenförsörjningen då markfasta föroreningar eller andra smittoämnen kan lösgöras och spridas, för att sedan kontaminera yt- eller grundvatten. De vattenreningstekniker som används i Sverige idag är inte beskaffade att hantera sådana föroreningar och långtgående och kostsamma åtgärder kommer krävas om någon eller några av de större vattentäkterna skulle bli obrukbara i framtiden.

En källa kan definieras som ?ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande Avrinning som ofta förekommer vid ett sådant utflöde?. Källor har haft en väldigt stor betydelse för människan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. På Öland speglas detta genom att många fasta fornlämningar är placerade i anslutning till källor. Då människans behov av tillgång till källornas vatten minskat har följden blivit att många källor fallit i glömska.

HYPE-modellen utvecklades som ett hjälpmedel för att uppfylla målet om att alla svenska vattendrag ska ha uppnått åtminstone god ekologisk status år 2015, enligt EU:s ramdirektiv för vatten. I HYPE-modellen delas Avrinningsområdet in i markklasser, som definieras utifrån kombinationen av jordart och markanvändning/marktäckeklass. I modellen finns det många parametrar. Vissa av dem är generella för ett större område eller kan hämtas ifrån tidigare forskning, medan andra måste kalibreras för varje Avrinningsområde. De parametrar som kalibreras beror i de flesta fall antingen av jordart eller av markanvändning eller marktäckeklass.Syftet i den här undersökningen var att kalibrera HYPE-modellen för ett mindre Avrinningsområde samt undersöka Avrinningsvägar och utvärdera den utförda kalibreringen.

Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar.En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. VattenAvrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp.