Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.

Pyrolys innebär att exempelvis biobränsle hettas upp i syrefattig miljö för att bilda pyrolysgas och kol. Pyrolysgasen kan brännas för att producera värme med låga utsläpp och kolet har en mängd användningsområden; jordförbättringsmedel, fodertillskott, filtermaterial, kolfastläggning, energibärare, ståltillverkning m.m. Om krav på bränsle och användningsområde för kolet uppfylls kan kolet certifieras som biokol. Syftet med den här rapporten är att utreda om pyrolystekniken är ett hållbart, tekniskt och ekonomiskt alternativ till pellets- och flisförbränning för värmeproduktion. Målet är att förmedla pyrolysens tekniska och ekonomiska förutsättningar, såväl positiva som negativa.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i Avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.