Every year about 210 000 tones dry weight of sewage sludge is produced in Sweden. Most of the sludge is applied to agricultural land, plantsoil and landfill cover. Sewage sludge contains essential nutrients such as nitrogen and phosphorus. Nitrogen is limiting growth on solid ground in Sweden and can therefore be used as fertilizer to increase productivity. In order that the sludge can be spread to forest land it requires first a conversion of sludge to pellets, to make it more manageable.

Bringing back the nutrients from the city to the country is becoming increasingly important, as the world?s stores of nutrients get more exhausted. Sewage sludge is an unapplied resource, rich in plant nutrients, which could replace parts of the commercial fertilizers used in Sweden today. Sewage sludge may contain large amounts of pathogens, such as Campylobacter and Salmonella, why use can cause severe spreading of infections, both to animals and humans. These pathogens have the ability to survive for a long time in soil and water and therefore some sort of treatment of the sludge is recommended before use.

För att återföra växtnäringen i det Avloppsslam som produceras på de svenska avloppsreningsverken sprider man sedan länge en del av slammet på åkermark. Sedan mitten av åttiotalet har slamspridningen i omgångar ifrågasatts, med motiveringen att slammet förutom växtnäringsämnen från fekalier och urin även innehåller ämnen som inte borde spridas i naturen. Trots att debatten om slamspridning har pågått länge är den fortfarande aktuell. Regeringen har på nytt givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur näring kan återföras med så små risker som möjligt. Regeringen har även tagit bort miljömålet om fosforåterföring utan att ersätta det med något nytt i väntan resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag.

Vi lever i en värld som konsumerar en allt större mängd energi. Att minska den icke förnyelsebara energianvändningen är en mycket viktig del för ett långsiktigt hållbartsamhälle. Sjöstad är ett av flera reningsverk i Sverige som rötar Avloppsslam för att utvinna ett av framtidens bränslen; Biogas. Framställningen av biogas sker genom anaerob nedbrytning, en känslig process som lätt störs av yttre faktorer, som temperatursvängningar och förändringar av substratsammansättning. För att anaerob nedbrytning ska fungera optimalt krävs exakt rätt koncentrationer av näringsämnen i reaktorerna.I detta projekt har en rad olika mikronäringsämnen, som metaller, salter och vitaminer testats för att se om en tillsats av något av dessa kan öka Sjöstads biogasproduktion.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av Avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av Avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

Fosfor är ett ändligt näringsämne som på senare tid uppmärksammats i samband med övergödning och bristen som råvara. Näringsämnet är livsviktigt för likväl människor som djur och växter och de brytbara fosforreserverna börjar ta slut. Det gäller att i framtiden applicera hållbara fosforåtervinningsmetoder för att ta tillvara på mängden fosfor som finns i omlopp. Avloppsslam är ett avfall som växer till storleken och med befolkningsmängden. Rötat Avloppsslam tillsammans med andra avfall i form av rötrester innehåller nyttiga näringsämnen så som fosfor, kväve och kalium men också onyttiga spårämnen, patogena ämnen, organiska rester och tungmetaller.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av Avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

Den idag mest använda biologiska metoden för rening av avloppsvatten är processen som kallas för aktivt slam. Denna är normalt uppbyggd av luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng. Kärnan i processen består av mikroorganismer vars sammansättning varierar. Detta beror på en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar så kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassängbottnen i sedimentationssteget.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt härrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som är möjliga att vänta sig från avfallen i frågan. Utöver detta har syftet varit att lägga fram tekniska och ekonomiska lösningar på hur biogas kan framställas, samt jämföra matavfallstransporter via vägnät med avloppsnätet för att utreda vilket alternativ som är mest lämpligt att använda sig av.Metoden för att nå syftet har varit litteraturstudier, att jämföra med redan etablerade anläggningar och insamlingssystem samt utföra egna beräkningar och analyser gjorda på information och antagande gällande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning på matavfall, Avloppsslam, hästgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per år och att en matavfallsinsamling utförd via vägnätet, men som anpassats till klimatet, var att föredra på grund av stora gasförluster i avloppsledningsnätet.Resultatet visade på ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om året, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushålls och år. En termofil våtrötning var den rötmetod som ansågs mest lämplig att använda sig av och för uppgradering av gasen är en så kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömässiga vinsten, huruvida det är lämpligt att låta ett mindre minusresultat sätta stopp för en möjlighet att spara in stora mängder växthuspåverkande gaser.

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanläggningar. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen från samrötningsanläggningar har ökat de senaste åren. Den totala biogaspotentialen i Sverige är ungefär 15 TWh och där står lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall från livsmedelsindustrin och matavfall står för den resterande delen. Det är även dessa tre råvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.

Important issues for the local authorities are what to do with the sludge produced insewagetreatment plants. The tax for landfill leads to higher costs with 250 SEK/ton. On the 31December 2004 it will be forbidden to landfill sludge.In Sweden the yearly production of sludge is 240 000 tons, counted as DS. The phosphorouscontent is 3 % in sludge. The total yearly production of sludge gives 6000 tons of phosphorous.

Mine waste from Ljusnarsbergsfältet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolved oxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as a complexing agent for heavy metals and in this way increase their mobility.

Chemical stabilization of mine waste from Ljusnarsbergsfältet with sewage sludge and calcium carbonate residuesMine waste from Ljusnarsbergsfältet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolvedoxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as complexing agents for heavy metals and in this way increase their mobility.

Hos grisgårdar ingår zink som ett fodertillskott för att uppfylla det fysiologiska behovet hos grisarna. Dessutom kan zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas vid smågrisavvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré. Zinktillskotten i fodret gör att zinkhalten i grisstallgödseln blir högre och via stallgödseln kan således betydande mängder zink tillföras åkermarken. En hög zinkhalt i åkermarken kan påverka mikroorganismer, markdjur och växter negativt vilket försämrar jordens funktion som producent av livsmedel. Speciellt känsliga anses mikroorganismerna vara.