ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

The purpose of this article is to examine how social workers may experience fear in their profession, how they and their organizations handle the fear and how the fear may affect their practice. To obtain the purpose, in-depth interviews were carried out with seven social workers from the southeastern part of Sweden. The experiences of fear were many and are summarized in four categories. Fear of treats and violence, fear of the responsibility in complicated situations and without optimal solution, fear of being regarded and judged as worthless and fear of being scrutinized with the risk of being stigmatized. Five strategies were identified to handle the fear: Safety strategies (e.g.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans arbete ute på olycksplatsen är många gånger en krävande, avancerad arbetsplats både fysiskt och emotionellt. Anestesisjuksköterskan arbetar väldigt ofta i komplicerade miljöer, med flera aktörer inblandade och mitt i den komplicerade miljön är patienten som är i behov utav anestesisjuksköterskans omvårdnad. Bemötandet ute på olycksplatsen är en viktig del i arbetet och för att kunna nå patienten krävs att aktivt söka kontakt med patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av omvårdnadsarbete på olycksplats. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Definitionen av intrauterin fosterdöd (IUFD) är ett barn som föds fram och inte andas ellervisar några livstecken efter 22 fullgångna graviditetsveckor. Tidigare studier har visat attvårdpersonalens omvårdnadsåtgärder var avgörande för de drabbade föräldrarnassorgeprocess. Syftet med studien var att undersöka om omvårdnadsåtgärder fanns beskrivnai PM/Vårdprogram på Sveriges förlossningskliniker i samband med IUFD och i så fall vilkaomvårdnadsåtgärder som beskrevs. Syftet var också att jämföra beskrivnaomvårdnadsåtgärder i PM/Vårdprogram med aktuell forskning inom området. Metoden varen deskriptiv studie med en kvantitativ ansats.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Relationen mellan patienten och sjuksköterskan pågår ständigt i omvårdnaden. I dennalitteraturstudie baseras resultatet på erfarenheter ifrån cancersjuka patienter ochsjuksköterskors perspektiv. I bakgrunden beskrivs förutsättningar för en god vårdrelation samtTravelbees och Erikssons syn på vårdrelationen. Syftet med denna litteraturstudie var attbelysa vilka upplevelser cancersjuka patienter har av omvårdnaden samt vilken erfarenhetsjuksköterskor har av den vårdande relationen med dessa patienter. Nio kvalitativa artiklaroch en kvantitativ studie har analyserats induktivt.

I Sverige är operationssjuksköterskan en legitimerad yrkeskår, vars ansvar vilar på författningar och lagar. En av operationssjuksköterskans arbetsuppgifter är att assistera och delta vid abort. Dagligen ställs operationssjuksköterskan inför moraliska ställningstaganden och upplevelsen av att närvara och delta vid aborter kan påverkas av egna värderingar. Syftet med detta examensarbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort. Åtta operationssjuksköterskor intervjuades.

Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Background: Patients who deliberate self harm often feel disappointed with the health care. The consequence of this may be that the patient avoid to seek help after self harming. Nurses' often experience these patients to be difficult and hard to deal with. Both patients' and nurses' thoughts about the situation may affect the situation in a negative way. A good relationship between the caregiver and patient is important.

Background: Patients who deliberate self harm often feel disappointed with the health care. The consequence of this may be that the patient avoid to seek help after self harming. Nurses' often experience these patients to be difficult and hard to deal with. Both patients' and nurses' thoughts about the situation may affect the situation in a negative way. A good relationship between the caregiver and patient is important.

En person med andningsvårigheter kan befinna sig i ett livshotande tillstånd där ambulanssjuksköterskan måste handla snabbt och adekvat. Syftet med detta examensarbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med andningssvårigheter. I studien deltog åtta ambulanssjuksköterskor vilka intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalys genomfördes med kvalitativ tematisk innehållsanalys vilket resulterade i ett tema: att vilja vårda holistiskt och samtidigt prioritera andningen och fem kategorier: att ha kunskaper och vara förberedd gav trygghet, att självständigt och att med stöd bedöma och behandla, att bli påverkad av närstående och låta de vara delaktiga, att vilja men inte kunna göra allt för personen med andningssvårigheter samt att reflektera över given vård. Resultatet visade att vid vård av personer med andningssvårigheter var det var viktigt för ambulanssjuksköterskor att mentalt förberedda sig före mötet för att då kunna utföra ett optimalt omhändertagande.