Studien är en longitudinell analys där syftet är att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrån de lokala villkoren i Haparanda år 2007, det vill säga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte är att synliggöra förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan år 2005 och år 2007 och om förutsättningarna är lika för unga kvinnor och män att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras både kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare på den lokala arbetsförmedlingen. Enkätundersökning baseras på insamlad data som har gjorts vid två tillfällen, år 2005 samt år 2007, dels för att belysa förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan åren, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs.För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden.

Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland.

Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket.Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken.

SAMMANFATTNINGTitel:Relationsbyggande i e-handel ? kundrelationer utan det personliga mötetFörfattare:Maria HellquistHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012.SyfteSyftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:? På vilka sätt förtroende och lojalitet kan främjas i relationsbyggande inom e-handeln? Varumärkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.? Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende på både hemsidan och social media.I anslutning till detta har följande forskningsfråga formulerats? Vad är karaktäristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nätbaserade företag inom konsumentvaruhandeln?MetodJag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning då jag vill få en djupare förståelse av fenomenet snarare än en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktär eftersom jag har utgått från det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i åtanke.

Denna uppsats kommer att undersöka betydelsen av en specialexponering i en sällanköpshandel. Alla butiker strävar efter att nå lönsamhet, men för att nå lönsamhet krävs att man har en säljande butik. Kraven på förnyelse i butikerna ökat och utgör numer även ett viktigt konkurrensmedel för butiken. Varuplaceringen påverkar i stor utsträckning vad som inhandlas och undersökningar har visat att hela 70-80 procent av alla köpbeslut tas i butik, vilket i sin tur ger stort utrymme för butiken att kunna påverka kunderna. I slutänden kan kundens intryck av butikens skyltning och exponering utgöra skillnaden mellan en säljande och en icke-säljande butik.

Vad är viktigt när hyllsystem till butiker ska säljas, tillverkas och användas? Jo de måste vara användarvänliga alltså lätta att montera, bära och modifiera. De bör även vara smidiga att frakta, de ska då vara lätta (viktmässigt) och inte otympliga. Framförallt måste de vara prisvärda alternativt billiga att köpa, för att uppnå detta bör de bestå av så lite material som möjligt samtidigt som de ska vara lätta att producera.Detta var några av de frågeställningar som detta arbete utgått ifrån och de har penetrerats mer eller mindre grundligt.För att svara på detta så undersöktes möjligheten att ändra godstjockleken i stolparna till hyllsystemet från 2,5 mm till 2,0 mm, detta skulle vara delvis lösningar till både vikt- och materialfrågan men framförallt prisfrågan då materialet står för en stor del av kostnaden. Detta framkom genom att de olika stolparna räknades på ur flera olika synvinklar för att reda ut om de skulle hålla för denna typ av förändring.

Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förändringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sälja direkt via internet har distributörerna generellt sett stärkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid förespråkat att det är starka samarbeten som skapar värde i distributionskanalen. I huvudsak har detta påvisats med kvantitativa studier och forskare har därför efterfrågat kvalitativa ansatser.Delvis med målet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsäljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de är typiska distributörsprodukter i flera avseenden.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.

Sveriges bostäder står för en tredjedel av den totala slutliga energianvändningen i landet. Av denna energi går nästan 60 % till uppvärmning av bostaden och det varmvatten som används i den. En del i ledet för att minska vår påverkan på klimatet är att till år 2020 ha ökat vår energieffektivitet med 20 %. Nybyggnationen av fastigheter i Sverige är förhållandevis låg sett till det totala antalet bostäder som finns, därför är behovet stort av att inte bara bygga nya effektiva bostäder, utan även renovera de befintliga bostäderna.HSB är ett av Sveriges största bostadskooperationer och har föreningar och fastigheter över hela Sverige. HSB Umeå är en av 31 regionala föreningar och har ca 8 000 medlemmar.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

Teorier inom relationsmarknadsföring har talat om hur företag kan vinna konkurrensfördelar genom att erbjuda kunden ett totalt serviceerbjudande, där kunden och dennes behov står i centrum. Teorierna beskriver vidare humankapital som den viktigaste resursen och talar i anslutning till detta om utbildning, befogenheter och god kommunikation med ledning. För en mindre aktör på detaljhandelsmarknaden krävs nya vägar att differentiera sig när större, väletablerade kedjor erbjuder likartade sortiment till liknande priser. Parfymeri L är ett familjeföretag med butiker i fem svenska städer som säljer selektiv kosmetik. De satsar på att erbjuda personlig service och uppger att personalen är den viktigaste resursen för ett företag i deras position.

Idag möts vi människor av allt mer reklam och varumärken där företagen konstant strävar efter att öka försäljning samt stärka sitt varumärke på marknaden. Det stora arbetet med att differentiera och kommunicera sitt varumärke har på så sätt blivit väldigt viktigt då utbudet växer. Den tidigare mass- och relationsmarknadsföringen har i många avseenden fokuserat påatt kommunicera produkterna och varumärket kring dem. I den framväxandesamhällskulturen där fokus på upplevelser av en produkt och dess varumärke börjat vinna mark, blir en ny typ av marknadsföring viktig, nämligen sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring syftar till att via människans fem sinnen påverka och erbjuda kunder en upplevelse som ges via stimulis riktade till sinnena.