Uppsatsen behandlar nyheten om att TeliaSonera avtalat med Cukurova Group om ett förvärv av aktier i Turkcell. Ett förvärv som skulle innebära att TeliaSonera gavs aktiemajoritet i företaget. Det huvudsakliga syftet är att analysera hur nyheten om förvärvet har påverkat TeliaSoneras företagsvärde genom att studera marknadens reaktion vid offentliggörandet av händelsen. Ett delsyfte är att utifrån en studie av den närmaste konkurrentens aktieförändring bedöma motivet till förvärvet. En vanlig hypotes för finansiella marknader är att de är effektiva av semistark form, vilket innebär att en aktiekurs reflekterar all offentlig information.

I den här studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering på Bjertorp Egendom, Lantmännen SW Seed, i Västergötland. Bakgrunden till detta arbete är att ta till vara på information om fälten på gården i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna få bättre förståelse för fältens Avkastning och dess potentiella Avkastningsförmåga. Utifrån detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsåtgärder ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bättre förståelse för teknikerna som används vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bättre förståelse för vad det begreppet innebär. För skördekartering även en mer ingående förklaring till hur man från rådata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden påverkas av olika faktorer såsom väder, näringstillgång och jordart. Skördedata som på gården samlats in under ett flertal år har använts tillsammans med befintlig markkartering.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt Avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt Avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga Avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på Avkastning i Avkastningskraven och hur väl de uppfyller Avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har Avkastningskrav samt hur de är formulerade.

Bakgrund: På senare år sparar nästan alla svenskar mer aktivt och den positiva utvecklingen på aktier har gjort att allt fler aktiesparare lockats in i aktiemarknaden. Detta har bidragit till att aktier blivit den främsta tillgången för sparare. Ägandet av aktier är förknippat med har medfört flertalet risker då det finns en risk att aktiekurserna kan falla. Flertalet investerare har en diffus uppfattning om vilka risker som tas. Identifierar aktiespararen riskerna med aktiesparandet så förbättras förutsättningarna för en bra Avkastning.

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company.Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability.Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity.Method: the study uses a quantitative approach.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga Avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på Avkastning i Avkastningskraven och hur väl de uppfyller Avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har Avkastningskrav samt hur de är formulerade.

Hyressättningen i Sverige har de senaste decennierna utstått kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes år 2003 en ny modell för hyresprissättning av lägenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och består av 180 parametrar som värderar lägenheter utifrån standard och läge. Parametervärden kombinerat med typ och yta av lägenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsägare har rätt att debitera hyresgästen.Malmömodellen har givit en väldefinierad utgångspunkt för hyressättning men också tydliggjort var extra intäkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestånd - via så kallade standardhöjningar. Investeringarna värderas enligt Malmömodellen i proportion till lägenhetens storlek.Fastighetsbranschen, som kännetecknas av långsiktig förvaltning har i allmänhet inte insett modellens fulla värde.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 åren ökat kraftigt i Sverige, där befolkning såg en möjlighet till att säkra upp en framtid. Dagens situation angående information om fonderna ser ut på så vis att internet har möjliggjort tillgängligheten, vilket kan göra det svårt för spararen att välja bland urvalet av fonderna. Därmed kan valet hamna på att låta en förvaltare från en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. Frågan som författarna ställer sig är från vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna är mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning är att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat främst under en femårsperiod och de som är bäst att investera i.

Inledning och bakgrund:Fonder är en av de mest populära sparformer i Sverige men samtidigt en av de mestomdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskildavärdepapper och genererar i regel en högre Avkastning än ett sparkonto. Debatten avser alltsom oftast storleken på fondavgifterna, som till stor del är hänförlig till typen av förvaltning; aktiveller passiv. Åsikterna huruvida storleken på avgifterna är motiverade eller inte går isär ochemellanåt ifrågasätts även den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportageden 30 januari i år en undersökning som utvärderat majoriteten av de största svenska fonderna.De fann att 78 % av fonderna presterade sämre än jämförelseindex och endast 22 % bättre änindex.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, Avkastning på eget kapital, Avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut.