Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning..

Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde.Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen.

The main objective of this paper has been to construct a way to measure the level of social capital in a society. Based on a theory which describes the ideal society have I herein tried to find out to what extent the Swedish and Danish communities correspond to this model. The theoretical foundation consist of several different levels of analysis, and I have indeed found there to be consideral differences between the two nations on these different levels. The paper however conclude that these differences even out to add up to a Social Capital Index that is remarkably similar. A result which is to be interpreted as one nation being about as close to the ideal situation from a social capital point-of-view as the other..

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Syftet är att undersöka ifall det finns ett signifikant samband mellan matchresultat och rörelsen i ett fotbollslags aktiekurs. Uppsatsen ska även ge en ökad förståelse gällande skillnader i avvikande avkastning vid olika typer av motstånd och matcher. Uppsatsen är kvantitativ undersökning med deduktivt angreppssätt där avvikande avkastning studeras vid olika händelser med hjälp av diverse hypotesprövningar. Teorierna i uppsatsen behandlar aktievärdering, marknadseffektivitet samt aktieägarbeteende. Empirin presenteras i form av tabeller med avvikande avkastning och hypotesprovningar vid olika händelser.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillväxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige åren 2008-2011.Metod: Till detta arbete används kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundärdata såsom fondernas kvartal avkastning från Morningstar.Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani måttet används för utvärdering.Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lägst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillväxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lägst avkastning i förhållande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillväxtmarknaden Afrika har låg risk likt Sverigefonderna men även låg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt värde på Sharpekvot.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Denna studie jämför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspår avkastning på en global aktiemarknad. CAPM utgår ifrån att investerarna förväntar sig en riskfri ränta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs är en utvidgning av CAPM modellen, där företagens storlek och book-to-market-värde läggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jämförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgående bättre på att förklara och förutspå avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market värde.

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt.

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivåFörfattare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer såsom ränteförändring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk påverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. Därtill påverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som här presenteras fokuserar på att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt påverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivå, kön, ålder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien använder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som värderingskvoter för att åskådliggöra riskjusterad avkastning över tid.