Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna PetrĂ©n Handledare: Hossein Asgharian Ämne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmĂ€rke, prestationsrelaterade fondavgifter, riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka pĂ„visa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhĂ„llande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmĂ€rket. Metod: DĂ„ kunskapen om hedgefonder Ă€r lĂ„g kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktĂ€rsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhÀlleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös Ären 1960-1980. PrimÀrkÀllan som anvÀnds Àr byggnadsfirmans egna Ärsredovisningar Ären 1952-1979. De data som extraheras frÄn Ärsredovisningarna och presenteras i uppsatsen Àr: totalt antal producerade lÀgenheter, totalt antal anstÀllda, omsÀttning och resultat.Miljonprogrammets inverkan pÄ Byggnadsfirman Anders Diös gÄr att se pÄ flera sÀtt. Produktionen av lÀgenheter, antal anstÀllda, omsÀttning och resultat gÄr upp tydligt under Ären för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet Àr med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsÄren och expandera kraftigt..

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffÀrerna. Genom effektivare riskbedömning rÀknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahÄlla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital frÄn företag och hushÄll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra arbetssÀttet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgÄngspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Denna studie Àr av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar pÄ tre typer av respondenter, vilka Àr representerade av företag som brukar crowdfunding som finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjÀlp av finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram Àr uppdelad i tvÄ sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrÄn generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen Àmnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom omrÄdet. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att Äter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhÄllande av kapital..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds pÄ den svenska fondmarknaden har presterat i förhÄllande till respektive jÀmförelseindex (MSCI) utifrÄn avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgÄngar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hÄllit i sig jÀmfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slÄr index i bÄde upp- och nedgÄng, samt hÄller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index tvÄ av tre perioder. Ryssland-fonderna slÄr index i uppgÄng, men inte i nedgÄng.

Sammandrag Syftet med det hÀr arbetet Àr att utifrÄn begreppen ?kulturarv? och ?kulturell mÄngfald? undersöka lÀrares val av texter som anvÀnds i undervisningen och hur dessa texter anvÀnds i undervisningen. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad olika lÀrare anser att eleverna behöver för ?kulturellt kapital? med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning pÄ tvÄ skolor i en medelstor sydsvensk stad.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras pÄ bÀsta sÀtt, för att uppnÄÀgarnas krav pÄ avkastning pÄ kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men Àven hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har Àgt rum de senaste Ären och bolagsledningarnas brisfÀlliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats bÄde nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige Àr idag inte sÄ stor som den borde med tanke pÄ att anvÀndningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkÀmpar, cikoria, kummin och pimpernell dÄ dessa sÀljs pÄ den svenska marknaden. Kunskapen om grÀs och baljvÀxter Àr redan stor och om vad djur kan producera med avseende pÄ mjölk hos lakterande djur och daglig tillvÀxt hos vÀxande djur Àr kÀnt. Ska Àven örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna ocksÄ vara kÀnd. De resultat som framkommit i litteraturstudien Àr att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett dÀr pimpernell avkastade mest.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskÀlla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmÀnhet och smÄsparare i synnerhet mot högre risker Àn en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belÄningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens pÄ de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den hÀr uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur aktivt förvaltade fonder presterar jÀmfört med indexfonder, nÀr avkastningen har justerats för förvaltningsavgiften. Indexfonden representeras av ett jÀmförelseindex och studien omfattar en tioÄrsperiod, 2000-2009.Det faktum att en apa vann aktie SM 1993, framför professionella placerare, visar att aktiekurser Àr slumpmÀssiga. Varför ska en investerare dÄ lita pÄ att en förvaltare Àr bÀttre pÄ att utvÀrdera marknaden och dess placeringsmöjligheter Àn andra?Metod: En kvantitativ metod har anvÀnts i uppsatsen, dÀr data har erhÄllits frÄn Morningstar och SIX Telekurs. Det insamlade materialet har bearbetats i Microsoft Excel för att berÀkna fondernas avkastning och prestationsmÄtt.