Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Sto Scandinavia AB är ett dotterbolag till Sto AG som är ett av de marknadsledande företagen inomtillverkning och försäljning av byggprodukter i form av exempelvis golv och väggar. Sto ScandinaviaAB har även de viss tillverkning men den huvudsakliga verksamheten är att marknadsföra och säljaprodukter till byggindustrin. För att kunna leverera sina produkter till kunderna inom önskattidsfönster har Sto Scandinavia fem centrallager på olika platser i Norden.Att ha produkter i lager är en förutsättning för att kunna uppnå tillräcklig servicenivå mot kunderna,men det medför också att kapital binds upp som istället kunde investerats i verksamheten ellerplacerats någon annanstans och gett avkastning. Då Sto Scandinavia AB i dagsläget har varor i lagertill ett värde av ca 37 miljoner kronor fördelat på ca 4000 artikelnummer medför det att lagerstyrningär en aspekt av stor vikt.En faktor som försvårar lagerstyrningen är att Sto Scandinavia AB:s produkter används tillbyggprojekt som framför allt bedrivs sommartid. För att kunna tillgodose efterfrågan även underhögsäsong måste lager byggas upp inför sommaren.

Syftet med uppsatsen är att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affärsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhålla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affärsrisken. Undersökningen utgår från en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation där skuldsättningsgraden ställs i relation till variationen i räntabiliteten på totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affärsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. Utifrån den kvantitativa undersökningen går det att konstatera att inget signifikant samband mellan affärsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster där skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsätter sig den teoretiska utgångspunkten.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna på den svenska fastighetsmarknaden under de senaste fem åren. Livbolagen förvaltar kapital åt sina försäkringstagare som förväntar sig få utbetalningar antingen genom en traditionell försäkring, där livbolagen utlovar en bestämd avkastning per år eller genom att erbjuda fondförsäkringar. Den traditionella livförsäkringen inbringar stora summor premier som måste investeras i olika tillgångsslag. Placeringstillgångarna kommer att bli underställda det nya Solvens II direktivet som innebär att livbolagen måste anpassa sina tillgångar efter sina åtaganden.Syftet med den här rapporten är att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tänkas ha på de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förändra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgränsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgångar och kommer primärt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav på olika fastighetsexponeringarna.

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden.

Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.