Syftet med studien var att förstÄ hur ungdomar ser pÄ deras arbetslöshet utifrÄn begrÀnsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap frÄn samhÀllet. De senaste Ärtiondena har vi gÄtt frÄn ett kollektivt samhÀlle till ett individualiserat samhÀlle. Detta ger individer mer rÀttigheter men ocksÄ skyldigheter. I Sverige Àr arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska ÄtgÀrder för att motverka arbetslösheten.

I denna uppsats jÀmförs skillnader mellan svenska och utlÀndska hedgefonder med avseende pÄ avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar Àr hÀmtade frÄn de olika fondernas hemsidor. JÀmförelser görs under tvÄ olika tidsperioder, 18-respekive 48 mÄnader. MÄtt som berÀknas Àr genomsnittlig Ärsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utlÀndska hedgefonderna inte skiljer sig mycket Ät i det första intervallet.

Syfte: Undersöka om det Àr möjligt att generera en överavkastning pÄ aktier gentemot marknadsindex pÄ OMXS Industrials enligt Net Current Asset Value strategin.Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ metod för att undersöka historiska aktievÀrden. Datan som anvÀnds i undersökningen hÀmtas frÄn Thomson Reuters Datastream och de statistiska vÀrdena bearbetas i Microsoft Office ExcelTeoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin förklaring med utgÄngspunkt frÄn teorierna om den effektiva marknadshypotesen och CAPM modellen, samt ett avsnitt som utreder principerna om hur vÀrderingsstrategier bör följas.Resultat: Beroende pÄ lÀngden av innehavsperioden visar studien att det i de samtliga fall Àr fullt möjligt att övertrÀffa marknadsindex, och att den riskjusterade avkastningen i de flesta fall Àr högre Àn marknadsindex..

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista pÄverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 mÄnader efter genomfört byte. I studien undersöks dÀrför utförda byten av noteringsplats pÄ den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien berÀknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men ocksÄ med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade pÄ typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen Àr signifikant skild frÄn noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvÀrde i de olika undergrupperna.

Den hÀr uppsatsen behandlar huruvida det gÄr att mÀta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag anvÀnds Return of Investment (ROI) mÀtningar för att mÀta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att klargöra för de begrepp och mÀtmetoder som anvÀnds, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frÄgestÀllningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har Àven gjorts egna observationer genom mÀtningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

Ekonomin i stora delar av vÀrlden har under början av 2000-talet utsatts för stora pÄfrestningar. Europa har drabbats hÄrt, inte bara av finanskrisen utan ocksÄ av den senaste skuldkrisen dÀr Grekland Àr ett uppmÀrksammat exempel. En hÄrdare reglering för finansiella företag inom EU har dÀrför setts som nödvÀndig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försÀkringsföretag. Tanken med de nya bestÀmmelserna Àr att stÀrka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan lÀnder inom EU.Syftet med detta arbete Àr att ÄskÄdliggöra nÄgra av de effekter som Solvens II-direktivet kan tÀnkas fÄ för svensk del.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hÀnsyn till om fonden Àr en aktiefond eller rÀntefond, samt ifall det har nÄgon betydelse ifall fondens placeringsinriktning Àr i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med sÄvÀl korrelations- som regressionsanalys studeras dÀrmed sambandet mellan fondens avgiftsnivÄ och den genomsnittliga avkastningen under en 3-Ärig och 10-Ärig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mÀter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som bÄde talar för samt emot den tidigare forskningen inom omrÄdet. PÄ kort sikt Äterfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket Àr i enlighet med litteraturen inom omrÄdet.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

Denna magisteruppsats utvÀrderar guldets egenskaper som diversifieringskomponent i en svensk aktieportfölj. Genom att jÀmföra den historiska prisutvecklingen för aktier respektive guld frÄn 1986 och framÄt, avser studien undersöka huruvida det Àr lönsamhet att addera guld till en svensk aktieportfölj. Med lönsamhet avses den sÄ kallade Sharpekvoten vilket Àr ett mÄtt pÄ hur lönsam en tillgÄng Àr dÄ avkastning sÀtts i relation till risk. Undersökningen sker med hjÀlp av regressionsanalys samt backtester över fyra olika tidsperioder. Vidare jÀmförs guldets korrelationskoefficient gentemot svenska aktier med koefficienten för amerikanska aktier, japanska aktier, olja samt stÄl.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.

I februari 2006 avskedas Graham Souness frÄn Newcastle United efter en tids dÄliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppÄt, sÄledes tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vÄr problemformulering:Hur pÄverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs nÀr managern lÀmnar klubben?Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning nÀr en fotbollsmanager lÀmnar klubben. Vi har ocksÄ gjort en jÀmförelse med hur det ser ut nÀr VD: n lÀmnar ett företag.

Att investera rÀtt Àr en frÄga som bekymrat de flesta nÄgon gÄng i livet. NÀr, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen pÄ det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet pÄ aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken pÄ den ökade aktiviteten pÄ aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rÄdgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. MÄnga av dessa nÄr allmÀnheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och sÀljrekommendationer av aktier.