I Sverige genomfördes Är 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stÀrka minoritetsÀgarnas stÀllning gentemot stora aktieÀgare i samband med blockförvÀrv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks nÀrmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjÀlp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom anvÀndning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur resultatet skiljer sig Ät mellan stora och smÄ fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende pÄ organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har berÀknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bÀst. De mÄtt och modeller vi anvÀnt Àr standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda pÄ hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information frÄn hemsidor pÄ Internet och annat skriftligt material.Empirin bestÄr av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnÀmnda innefattar hur mÄnga som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det gÄr till nÀr de avgör vilka aktier som ska ingÄ i fonderna.Efter att ha rÀknat ut alla riskmÄtt och avkastningsmÄtt stod det klart att bankerna har presterat betydligt sÀmre Àn de mindre fondbolagen.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera aktieindexobligationer samt att öka förstÄelsen för detta vÀrdepapper. Metod: Inledningsvis söktes mycket information frÄn bankerna i form av prospekt. Detta utökades senare till att Àven vara avkastningen som berörda vÀrdepapper haft. För att kunna utvÀrdera huruvida bankernas produkter Àr konkurrenskraftiga har tvÄ angreppssÀtt anvÀnds. Det första en konstruerad aktieindexobligation med vÀrdepapper som finns att köpa pÄ marknaden.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag pÄ Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgÄng. FramgÄngen definieras som avkastning pÄ företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. MÄlet var att genom en multipel regressionsanalys belÀgga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersÀttning och företagets aktieavkastning. Studien Àr utförd pÄ 59 st slumpmÀssigt urvalda bolag noterade pÄ Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över Ären 2002-2005.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

PROBLEMBAKGRUNDKungsleden Ă€r ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare Ă€n fastighetens kategori och geografiska lĂ€ge, mĂ„let Ă€r att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar bĂ„de fastighetshandel och fastighetsförvaltning. NĂ€rmare hĂ€lften av bolagets tillgĂ„ngar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet Ă€r att studera Kungsledens utveckling frĂ„n bolagets bildande tills idag. Vi skall Ă€ven försöka svara pĂ„ varför bolaget satsar sĂ„ mycket pĂ„ publika fastigheter och hur de har lyckats skapa lĂ„ngsiktigt hög avkastning till sina aktieĂ€gare.AVGRÄNSNINGARVi har valt att avgrĂ€nsa oss till att endast analysera Ă„rsredovisningarna för Kungsleden frĂ„n dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste Ă„rsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har anvĂ€nt oss enbart av sekundĂ€rdata i form av artiklar, böcker och Ă„rsredovisningar i vĂ„r undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVĂ„ra slutsatser Ă€r att det som driver Kungsledens verksamhet framĂ„t Ă€r subjektet det vill sĂ€ga de anstĂ€llda och Kungsleden har lyckats vĂ€l med att förmedla sina vĂ€rderingar och sin affĂ€rskultur till dem. Vi tycker att det Ă€r viktigt att Kungsleden Ă€ven i framtiden fokuserar pĂ„ att rekrytera rĂ€tt mĂ€nniskor till sin organisation som Ă€r flexibla och förĂ€ndringsbenĂ€gna dĂ„ detta Ă€r en förutsĂ€ttning för att snabba beslut skall kunna fattas.

Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Bakgrund: En del forskning utförd pÄ, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns nÄgon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen Àrden stora mÀngd information som finns att hÀmta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. BörsveckanÀr en aktietidning som gör analyser pÄ börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska lÀnder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan Àralltid mycket imponerande i jÀmförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som Àr möjlig ominvesterare vÀljer att följa Börsveckan.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marknadseffektiviteten pÄ Stockholmsbörsen har blivit pÄverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag fÄr avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgÄr frÄn den effektiva marknadshypotesen, dÀr dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjÀlp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten pÄ NasdaqOMX har blivit pÄverkad av finanskrisen. Undersökningen utgÄr ifrÄn en period pÄ tre Är, 2009-2011, och omfattar aktierna pÄ index OMXS30. En insamling av kursdata frÄn de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hÀnsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre Är.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens pÄverkan pÄ effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder pÄ att det finns tydliga tecken pÄ att bolagens aktiepris pÄverkas vid publicering av kvartalsrapporter.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konstinvesteringar ? sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv Seminariedatum: 2006-06-07 Ämne/Kurs: FEK582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Gina Aspelin, Tobias Gabrielsson och Fredrik Mattsson Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Konstinvestering, avkastning, motiv, arbetsmiljö, intressentmodellen. Syfte: Denna uppsats har som syfte att kartlĂ€gga vilka motiv företag har för konstinvesteringar och om dessa Ă€r försvarbara utifrĂ„n en företagsekonomisk synvinkel samt att utreda om en konstinvestering kan vara ett alternativ till traditionella finansiella investeringar. Metod: I uppsatsen anvĂ€nds en induktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Empiri: Empirin bestĂ„r av fyra företag, Tetra Pak, AstraZeneca, FĂ€rs och Frosta Sparbank samt Vinge.

Denna kandidatuppsats har i syfte att undersöka huruvida det gÄr att identifiera avvikande aktieavkastning hos företag vilka erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex mellan Ären 2004 och 2005. Identifieras avvikande avkastning undersöks marknadens vÀrdering av förbÀttrade respektive försÀmrade betyg. Signifikant avvikande avkastning identifierats i aktier hos företag som erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex. Resultatet frÄn eventstudien pÄvisar att betygsförÀndringar, oavsett karaktÀr, vÀrderas negativt av marknaden. Att marknaden skulle vÀrdera informationen om förbÀttrade respektive försÀmrade betyg pÄ samma sÀtt strider mot teorin om Corporate Social Responsibility.

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.