Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan företagets skuldsĂ€ttningsgrad och förĂ€ndring i rĂ€ntabiliteten pĂ„ totalt kapital. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka vilket mĂ„tt av förĂ€ndring som bĂ€st kan förklara förĂ€ndringar i den finansiella risken. Teorin hĂ€mtas frĂ„n professor Sven-Erik Johansson som i boken Företagets lönsamhet, finansiering och tillvĂ€xt, framför tesen om att företag bör justera sin skuldsĂ€ttningsgrad efter sin affĂ€rsrisk. AffĂ€rsrisken hĂ€rleds frĂ„n hĂ€vstĂ„ngsformeln och betecknas sĂ„ledes som ∆Rt. För att testa denna teori har författarna gjort en omfattande datainsamling av samtliga A-listenoterade företags resultat- och balansrĂ€kningar under Ă„ren 1980-2002.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.

Ett börsnoterat företag som inte förvÀntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnÄ tidigare förvÀntningar kan gÄ ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror pÄ. Studiens metod har en kvantitativ ansats dÀr en eventstudie anvÀnts för att kartlÀgga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och pÄverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste Ären vilket de flesta affÀrsmÀn Àr medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att vÀrdera ett företags framtida kapacitet istÀllet för att fokusera pÄ historiska hÀndelser. Problemet Àr dock att intellektuellt kapital Àr ett relativt nytt begrepp och mÄnga definitioner fluktuerar pÄ marknaden, vilket försvÄrar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn pÄ det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som gÄr att finna i IT-företagens Ärsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det gÄr att urskilja tvÄ typologier av begreppets innebörd.

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för inlÀrning genom olika lÀrstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda pÄ huruvida grammatikundervisningen sÄ som den ser ut idag ger somliga elever sÀmre förutsÀttningar för att gÄ vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskÀmnet pÄ högstadie- och gymnasienivÄ och tar reda pÄ i hur stor utstrÀckning lÀrstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rÄdande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgÄngar till kulturellt kapital. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Dunn & Dunns lÀrstilsforskning, som gör gÀllande att olika individers inlÀrningsförmÄga pÄverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp pÄ svenska förhÄllanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgÄngar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frÄgeformulÀr, klassrumsobservationer och enkÀtundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser frÄn tvÄ skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, fÄr möjlighet till inlÀrning genom sin starkaste lÀrstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lÀrstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Elever i Eskilstuna kommuns förmÄga att prestera i grundskolan Àr pÄverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppvÀxt i en miljö som hedrar samma vÀrden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstÀmmer med skolans och ökar dÀrför elevens möjligheter. Ett motsatt förhÄllande kan ses hos elevgrupper med ett lÄgt symboliskt kapital. Elevers förmÄga att prestera Àr Àven pÄverkad av hur elevsammansÀttningen ser ut. Denna effekt kan verka bÄde i positiv och i negativ riktning.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

FrÄn och med Är 2005 Àr det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En vÀsentlig skillnad mot tidigare normer Àr att goodwill inte lÀngre skall skrivas av planenligt, istÀllet skall bolagen göra sÄ kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebÀr att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns nÄgon indikation pÄ att en tillgÄng kan ha minskat i vÀrde.Oavsett om det finns nÄgon indikation pÄ en vÀrdeminskning eller ej, skall företaget varje Är göra en prövning om en immateriell tillgÄng med obegrÀnsad nyttjandeperiod har minskat i vÀrde genom att jÀmföra dess redovisade vÀrde med ÄtervinningsvÀrdet.Syftet med min uppsats Àr att undersöka huruvida noterade hollÀndska bolag efterlever kraven som stÀlls frÄn standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jÀmföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Hedgefonder Àr en relativt ny investeringsform pÄ den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnÄ en positiv absolut avkastning med lÄg risk. Hedgefonder Àr en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jÀmföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. DÄ hedgefonders avkastningsmönster ofta inte Àr normalfördelade tappar Mean-Variance mÄtten sin exakthet.

?Capital Asset Pricing Model? (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgÄngar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgÄngar som erhÄller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar Ä andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och vÀrde utsÀtts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslÄr sÄledes att en vÀrde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell.

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller Ă€r det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivĂ„Författare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgĂ„r frĂ„n befintliga begrepp och teorier. DĂ„ vi ville undersöka en stor population har vi anvĂ€nt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig pĂ„ Ă„ren 2004-2007. För att bestĂ€mma ett samband mellan de tvĂ„ variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi anvĂ€nt oss av regressionsanalyser.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Bakgrunden till denna uppsats Àr intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgÄngspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna, har tvÄ delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och sjÀlvförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i sjÀlvförtroende, samt vilka faktorer som kan pÄverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys pÄ utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott sjÀlvförtroende under uppvÀxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom sjÀlvförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och sjÀlvförtroende Àr som störst i gymnasieÄlder, och att skolelever med ett högt sjÀlvförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer pÄ högre utbildning..