Det stora allmÀnna intresset för att spara i fonder Àr stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in pÄ marknaden och mÄnga fonder vÀxt sig större.Tidningarna skriver att det gÄtt bÀst för smÄ, oberoende fondförvaltare som gÄng pÄ gÄng slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slÄ index och som ger bÀst avkastning.Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust pÄ ett vÀldigt tidigt stadium dÄ fonden vÀxer sig större. Detta pÄ grund av att smÄ fonder kan vara mer flexibla Àn stora fonder.Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra aktiefonder med varandra och se om storleken pÄ fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om smÄ fonder ger bÀttre avkastning Àn stora fonder.För undersökningen har data valts att insamlas frÄn alla Sverigefonder pÄ den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till Är 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens berÀkningsunderlag.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

InledningFondsparande Àr idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjÀrde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner stÄr för ca 80 procent av denna.ProblemomrÄdeFondförmögenheten Àr det totala vÀrdet av fondens tillgÄngar och likvida medel. NÀr fondförmögenheten ökar kan detta innebÀra att fondens tidigare investeringsstrategier inte lÀngre fungerar pÄ grund av prispÄverkan pÄ de aktier som köps och sÀljs. Detta kan ha negativ inverkan pÄ fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och smÄ fonder skiljer sig med avseende pÄ förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgÄtt ifrÄn en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

En aktieindexobligation Àr en strukturerad produkt vilken Àr uppbyggd av tvÄ finansiella instrument, en obligation och en option. Obligationen garanterar det nominella beloppet i de fall aktieindexobligationen behÄlls löptiden ut. Optionen ger i sin tur möjlighet till avkastning med hÀvstÄngseffekt. Genom att aktieindexobligationens nominella belopp Àr garanterat har produkten en begrÀnsad förlustrisk. En aktieindexobligation Àr dock inte riskfri.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de Àr fria frÄn sitt könshabitus och dÀrmed mer jÀmstÀllda. Jag har följt tretton tjejer pÄ gymnasiekolans sprÄkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn pÄ sina prestationer. De aspekter jag sÀrskilt lagt vikt vid Àr hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt vÄld samt det androcentriska synsÀttet. För att studera deras livsvÀrld har jag anvÀnt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berÀttelse. Mitt resultat visar att tjejerna Àr framgÄngsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrÄn skolans förvÀntningar och utifrÄn det androcentriska heteronomin Àr deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgÄngar fÄtt en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgÄngar kan inte lÀngre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga vÀrde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet Àr indelat i tvÄ delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del tvÄ ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras pÄ en surveyundersökning vilken utformades webbenkÀtprogrammet SurveyMonkey. EnkÀterna skickades till företag noterade pÄ NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida företagsförvÀrv pÄverkar vÀrdet för det förvÀrvande företagets Àgare. Vidare vill vi Àven urskilja vad som ger positiv pÄverkan pÄ vÀrdet och bygga en strategi utifrÄn detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primÀrdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jÀmförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen och genomförde ett förvÀrv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har dÀrigenom Àmnat undersöka hur prisstrategierna och synen pÄ förvaltningens olika avgifter stÀlls i förhÄllande till förvÀntad och levererad avkastning. Studien har Àven innefattat en granskning av aktörernas avkastning under Ären 2005-2008 som sedan stÀllts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundÀrdata har anvÀnts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen Àr följande:Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlÀtta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gÀllande sina premiepensionspengar.Aktiv PPM-förvaltning Àr förknippat med högre avgifter Àn det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna dÄ produkten i nulÀget inte anses vara priskÀnslig.VÀrdet med aktiv PPM-förvaltning Àr som allra mest motiverad under sÀmre tider.

Syfte: Att studera hur pressmeddelanden med positiva forsknings-resultat pÄverkar marknadsvÀrdet av bioteknikbolag, och dÀrefter analysera hur företagsspecifika faktorer pÄverkar effekterna pÄ marknadsvÀrdet. Metod: Undersökningen bygger pÄ kvantitativ metod dÀr studerandet av pressmeddelandena sker enligt Event Studie metodik. Insamling görs av sekundÀrdata bestÄende av press-meddelanden, aktiekurser samt marknadsindex. Ett antal hypoteser stÀlls upp för att sedan genom statistisk analys bekrÀftas eller förkastas. Slutsatser: Studien visar att meddelanden med positiva forskningsresultat medför signifikant positiv icke-normal avkastning.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

Det har pÄ senare tid uppstÄtt en diskussion angÄende det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gÀller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat pÄ vilket inkomstslag carried interest Àr hÀnförligt till samt vem som Àr skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest Àr en prestationsbaserad ersÀttning och dÀrför ska beskattas som en tjÀnsteinkomst.