Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..

I denna uppsats har förhÄllandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillvÀxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero pÄ kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en statistisk analys vilket sekundÀrdata ligger till grund för vÄra berÀkningar. Genom tillÀmpning av kvantifierbar hÄrd data dÀr bland annat historiska aktiekurser ingÄr, sÄ har en kvantitativ studie anvÀnts. Befintliga teorier och modeller har tillÀmpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bÀst varefter Sverige fonder presterade bÀttre under period 2. Dessa marknader kan vara vÀldigt oberoende av varandra och tenderar dÀrmed inte att följa varandras kursutveckingen.

Det Àr vanligt förekommande att företag lÄter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen Àr omfattande rörande vilka egenskaper och förhÄllanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie Àr att visa vilka faktorer som Àr bestÀmmande för anvÀndandet av handelskrediter i svenska smÄ och medelstora företag. Undersökningen inriktas pÄ att studera vilket samband lönsamhet och skuldsÀttning har till handelskrediter. Företags Älder och storlek studeras ocksÄ i förhÄllande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys dÀr den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

PÄ grund av turbulenta tider pÄ börsen med kraftiga svÀngningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fÄtt genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrÄgasÀtter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna stÀller sig författarna följande frÄga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjÀlp av en kvantitativ studie berÀknades total förvaltaravgift som jÀmfördes med avkastning samt 3-mÄnaders statsskuldsvÀxel (SSVX-90).

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Denna studie undersöker effekten pĂ„ svenska företags balans- och resultatrĂ€kning, och i förlĂ€ngningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt pĂ„ de nyckeltal vilka mĂ€ter förĂ€ndringar i företags kostnadsstruktur samt struktur pĂ„ balansrĂ€kningen medan nyckeltal vilka mĂ€ter lönsamhet och vĂ€rdering pĂ„verkas i liten utstrĂ€ckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom anvĂ€ndning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av FĂŒlbier et al (2008). Urvalet baseras pĂ„ svenska företag pĂ„ OMX Stockholm Large Cap, dĂ„ ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten pĂ„ den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förĂ€ndring pĂ„ företags skuldsĂ€ttningsgrad och rĂ€ntabilitet pĂ„ totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet pĂ„verkas i mycket liten utstrĂ€ckning, vilket Ă€r i linje med tidigare forskning.

År 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förĂ€ndring i hur bolag redovisar sina tillgĂ„ngar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förĂ€ndringen att vĂ€rdering av tillgĂ„ngar numera sker till verkligt vĂ€rde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvĂ€rde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvĂ€rde efter förĂ€ndringen.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgÄngspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida ett kapitalviktat index Àr effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, tvÄ fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrÄn utvÀrderingsmÄtt som mÀter riskjusterad avkastning.

I pensionssparandet har individen möjlighet att vÀlja mellan tvÄ olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt Àr ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande Àr riskfullt och krÀver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och avgifter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnaden av pensionsfonders avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv.Studien anvÀnder sig av olika teorier sÄ som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda pÄ skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor pÄ Internet.Undersökningen har kommit fram till att AMF:s pensionsfonder har lÀgre risk och lÀgre avgifter i jÀmförelse med SEB fonder men avkastning Àr större hos SEB Trygg Liv..

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Syftet Àr att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. VÄr beskrivning strÀcker sig över en period pÄ tio Är. Vi har anvÀnt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta Àmne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vÄr empiri som Àr hÀmtad frÄn sju kunskapsintensiva företag och bestÄr av deras Ärsredovisningar för Ären 2003, 1998 och 1993. I vÄr jÀmförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig sÄ mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Denna uppsats har avsett utreda och utvÀrdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham?s (1973) vÀrdestrategi, har övertrÀffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-Ärs period med startpunkt i Ärsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring vÀrdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhÄlla högre avkastning Àn marknaden vid anvÀndandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansÀttning Àr baserad pÄ sju finansiella urvalskriterier som föresprÄkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen.