De kunskapsintensiva företagen har ökat sin närvaro på marknaden. Dessa företag har en annan sammansättning än traditionell industri gällande företagens tillgångar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehåll börjar ifrågasättas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, målgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i årsredovisningen. Utifrån ett urval på 200 företag genomfördes en fallstudie på fem företag som i någon bemärkelse presenterat intellektuellt kapital i årsredovisningen. Resultatet pekar på att det intellektuella kapitalet börjar få en framträdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling..

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt. De som väljer att inte visualisera ser det svåra i att värdera immateriella tillgångar då det inte finns någon standardiserad och vedertagen metod, samt att det tar stora resurser i anspråk.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens motiv stämmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

I den ha?r uppsatsen analyseras avkastningen pa? bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity-firmor pa? den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien underso?ker huruvida bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt bo?rsintroduktioner som genomfo?rts av icke Private Equity, sammanlagt 97 bo?rsintroduktioner. Ba?da urvalsgrupperna relateras gentemot ja?mfo?relseindex i form av kontrollfirmor pa? kort och la?ng sikt.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor Brännfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MäkinenLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.