Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av vÀrdepapper för att investera sina pengar och fÄ en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de vÀlja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lÀgre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadslÀge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster Àr trovÀrdig, och om deras mÄlsÀttning har uppnÄtts under Ätta Ärs period.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig frÄn de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet Àr att studera tvÄ olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive lÄg konjunktur lÀge.Metod: Studien Àr baserad pÄ forskningsstrategin kvantitativa metoden. SekundÀr data i form av historiska avkastningssiffror för ÄttaÄrsperiod Àr avhÀmtad.

En lagÀndring 2007 innebar att byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar fick nya förutsÀttningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat anvÀndande av differentierade insatser vid prissÀttningen av bostadsrÀtterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som pÄverkar byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningars kapitalstruktur. För att fÄ en djup förstÄelse om Àmnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansÄgs vara de som pÄverkade valet av kapitalstruktur. UtifrÄn dessa utformades en intervjuguide som anvÀndes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan pÄ onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras dÀrför företagsförvÀrv genomförda pÄ Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvÀrdera huruvida förvÀrven varit vÀrdeskapande berÀknas onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt mÄlbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvÀrv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.FörvÀrven har delats in i tvÄ huvudgrupper baserat pÄ om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvÀrv eller inte.

SYFTE: Denna uppsats har som syfte att studera marknadens reaktion pÄ ett pressmeddelande angÄende ett VD-byte i ett företag pÄ den svenska marknaden. Vi har Àven som syfte att identifiera samband mellan resultatet av studien och tÀnkbara pÄverkande faktorer, sÄsom börsvÀrde pÄ företaget, antal Är pÄ VD-posten och tidigare kursutveckling. METOD: Denna uppsats har ett kvantitativt angreppssÀtt som bygger pÄ en eventstudie. Urvalet Àr baserat pÄ de företag noterade vid A-listan som har gjort ett ledningsbyte under Ären 1998-2001. Eventstudien Àr uppdelad i tvÄ delar.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhÄller sig pÄ den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför nÄgot nytt pÄ denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebÀr att investera i equity crowdfunding och Àven eventuella förvÀntningar pÄ utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktÀr pÄ den informella riskkapitalmarknaden, dÀr premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig frÄn tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur pÄ omrÄdet informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna pÄ den informella riskkapitalmarknadens kan karaktÀriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affÀrsÀnglar. För att kunna analysera motiven och förvÀntningarna pÄ investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation anvÀnts.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Företaget Telewide i SkellefteÄ tillverkar en satellitmottagare (motsvarar en parabol). En marknadsundersökning visade att fÀstet till mottagaren kommer att korrodera i t.ex. medelhavsklimat. För att lösa problemet vill företaget utveckla ett nytt fÀste i korrosionsbestÀndigt material. Det ska Àven tillfredstÀlla kundernas förvÀntningar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Abstrakt Denna studie undersöker RSI indikatorn, och dennas förmÄga att skapa en bÀttre avkastning Àn en Buy and Hold strategi. Studien har baserats pÄ 27 olika aktier noterade pÄ OMX Stockholm 30, 2006-12-29, under en tidsperiod om 7 Är, 2000-01-03 till 2006-12-29. Genom att berÀkna medelvÀrdet per 14 dagar för kursuppgÄngar respektive kursnedgÄngar har 14 dagars RSI berÀknats. DÀrefter har köp- respektive sÀljsignaler berÀknats genom om-funktioner i Excel. RSI strategin innebÀr att position tas pÄ första köpsignal och sÀljs pÄ nÀstkommande sÀljsignal under tidsperioden.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning pÄverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu fÄr göra dessa förflyttningar av sin tjÀnstepension.Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt tvÄ olika rÀntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mÀta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet.Resultatet som studien kom fram till Àr att det endast rÄder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna.