Sök:

Sökresultat:

5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 4 av 334

Behovet av eget kapital vid köp av jordbruksfastighet :

My purpose with this study was to find out if it is possible to buy a farm today for a person who want to start a farm but has very little own capital. In old study?s they have come to the conclusion that you will need at least 20 % own capital to succeed to management the farm. But in the last year the cost for arable land approxley has increased with 30 % in Sweden and the crops have doubled in price. So it would be interesting to see if the banks have a new vision on the need of the own capital when you buy a farm. I have chosen two different farms who was for sale in Östergötland, one dairy farm and the other farm was a plant farm.

Rörlig ersÀttning till VD : Hur pÄverkar det företagets lönsamhet?

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company.Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability.Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity.Method: the study uses a quantitative approach.

Prognostisering av rÀntabilitet pÄ eget kapital - FörbÀttras möjligheten att prognostisera rÀntabilitet pÄ eget kapital om hÀnsyn tas till earnings management

Prior studies have shown that earnings management can be used either to inform or to mislead investors about the future performance of a company. However, few studies have examined the impact of earnings management on forecasting return on equity (ROE). The aim of this thesis is to investigate whether the ability to forecast next year's ROE is improved when taking earnings management, measured as discretionary accruals, into account. This is examined by comparing a forecast model that takes the magnitude of discretionary accruals into consideration with a model that does not. The study is based on companies that were listed on the Stockholm Stock Exchange during 2002-2012.

AP-fondernas utveckling : en jÀmförande studie om avkastning och risk mellan Ären 2002-2010

Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..

Portföljbolag ? dyra lÄn till vilken kostnad?

Riskkapitalbolag Àr bolag som inriktar sig pÄ att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sÀlja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag Àr mellan tre till fem Är. Investeringen av sÄ kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital frÄn bland annat investerare, oftast i en sluten fond. LivslÀngden pÄ dessa fonder Àr cirka 10 Är. Utöver kapitalet frÄn investerarna anvÀnder sig riskkapitalbolag Àven av rÀntebÀrande företagsobligationer, banklÄn och efterstÀllda lÄn.

Kapitalstruktur- likheter och olikheter mellan tre branscher

I studien kom vi fram till att kapitalstrukturen inte alltid Àr uppbyggd pÄ ett likartat sÀtt.UtifrÄn de valda förtagen i IT branschen pÄvisas det att kapitalstrukturen inte Àr utformad pÄ samma viss. TjÀnsteföretagen pÄvisar en likartad kapitalstruktur med avvikelse frÄn företaget New Wave. DÀremot i Industri branschen var kapitalstrukturen utformad pÄ en likartad modell..

Kapitalbindning och lönsamhet : branschstudier Ären 2000-2004

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under Ären 2000-2004. De fyra branscher som undersökts Àr telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgÄngspunkt i en rapport frÄn 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kÀnnetecken ifrÄga om avkastning pÄ totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsÀttningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om vÄra utvalda branschers kÀnnetecken Àn idag stÀmmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 Är har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var ocksÄ att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vÄr studie. För att lösa vÄr uppgift föll metodvalet pÄ surveyundersökningen, som lÀmpat sig vÀl för de stora mÀngder kvantitativa data som vi hÀmtat ur företagens Ärsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gÀller Àn idag.

Kreditbetyg - Leder kreditbetygsförÀndringar till onormal avkastning?

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka om en höjning respektive sÀnkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning pÄ den underliggande aktien. Vi har Àven för avsikt att undersöka om det finns nÄgot samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken pÄ den onormala avkastningen. I uppsatsen anvÀnds en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast anvÀnt oss av sekundÀrdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras pÄ en eventstudie som undersöker om nÄgon onormal avkastning uppstÄr.

UtdelningsförÀndringar - Leder utdelningsförÀndringar till onormal avkastning?

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en pÄvisbar onormal avkastning omkring det datum dÄ företagsledningen annonserar om utdelningsförÀndring. Studien syftar Àven till att analysera om det kan finnas nÄgon skillnad i onormal avkastning mellan de fall AffÀrsvÀrldens utdelningsprognoser stÀmmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns nÄgon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. HÀndelsefönstret i eventstudien bestÄr av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar Àr signifikanta har vi anvÀnt oss av hypotesprövning och t-test.

FöretagsförvÀrv - Eventstudie om onormal avkastning vid offentliggörandet av förvÀrv

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angÄende företagsförvÀrv för det förvÀrvande företagets aktieÀgare. Vidare jÀmför vi om avkastningen blir annorlunda beroende pÄ företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvÀrvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssÀtt med hjÀlp av en eventstudie. Data bestÄr av aktiekurser frÄn 34 bolag som jÀmförs med index. Eventfönstret som studeras Àr tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Samband mellan teknisk effektivitet och rÀntabilitet pÄ eget kapital : en effektivitetsstudie pÄ svenska mjölkföretag mellan Ären 2009 ? 2011

Syftet med den föreliggande studien Àr att med hjÀlp av jordbruksekonomiska undersökningen mellan 2009 ? 2011 analysera hur teknisk effektivitet pÄverkar rÀntabilitet pÄ eget kapital i svenska mjölkföretag. Mjölkföretagen i Sverige visade under 2011 sÀmre resultat, vilket förklaras frÀmst av lÀgre avrÀkningspris pÄ mjölk. Efter 2006 har avrÀkningspriset pÄ mjölk fluktuerat kraftigt i Sverige. Avsalu priset pÄ spannmÄl har efter 2007 fluktuerat kraftigt, vilket kan förklara ett högre pris pÄ foder.

Effektiv avkastning kopplat mot risk : En analys av sex börsnoterade fastighetsbolag

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits lÀnge men ökat under de senaste Ärtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ sÄ som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. PÄ Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. DÄ flertalet av dessa bolag profilerar sig pÄ ett liknande sÀtt kan det uppstÄ svÄrigheter att verkligen förstÄ vad som skiljer bolagen Ät och förstÄ vilken risk bolagen utsÀtter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster mÄste en analys ske pÄ nyckeltalsnivÄ och det gÄr inte att enbart rekommendera ett bolag utifrÄn en viss strategisk inriktning pÄ grund av att nyckeltalen kontinuerligt förÀndras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belÄning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

Är företagsförvĂ€rv lönsamma pĂ„ lĂ„ng sikt? : En studie av aktieavkastning hos förvĂ€rvande företag

Denna studie undersöker hur förvÀrvande företags lÄngsiktiga aktieavkastning pÄverkas av att förvÀrva andra företag. Vilket betalningsmedel som anvÀnds vid förvÀrvet och storleken pÄ det förvÀrvande företaget Àr faktorer vars inverkan pÄ avkastningen efter förvÀrv testas. I studiepopulationen ingÄr 20 förvÀrv som genomförts under Ären 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förvÀntad avkastning skattas med hjÀlp av Fama-Frenchs trefaktormodell. DÀrefter genomförs statistiska hypotestest som jÀmför förvÀntad avkastning med faktisk avkastning för den mÄnad som infaller tvÄ Är efter att förvÀrvet genomförts.

Aktivt förvaltade fonder : Är Sverigefonder skuggfonder?

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm Àger sju av tio svenskar andelar i nÄgon fond och under fjÀrde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital Àr investerade i aktivt förvaltade fonder. MÄlet för aktivt förvaltade fonder Àr att slÄ index och genom detta ge en bÀttre avkastning Àn passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrÄgasÀtta om de aktivt förvaltade fonderna kan slÄ index. Men redan tidigare, faktiskt sÄ tidigt som 1960 talet har forskarvÀrlden pÄstÄtt att det inte gÄr att slÄ index under en lÀngre period genom aktiv förvaltning.

Kapitalstruktur : PÄverkar skuldsÀttningsgraden företagets P/BV?

Finansiering Àr nÄgot alla företag gör, smÄ som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. DÄ det finns mÄnga olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strÀvan efter att öka företagsvÀrdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sÀgs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->