Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.

SprÄk utgör kommunikation som Àr en naturlig del av interaktion mellan mÀnniskor och som bestÄr av olika typer av sprÄk till exempel talsprÄk, kroppssprÄk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. SÄ smÄningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talsprÄk. SprÄket utgör en viktig del i kommunikationen mellan mÀnniskor men Àr Àven ett verktyg för kunskapsinhÀmtning och formulering av individens tankar och kÀnslor. Hur sprÄket tillÀgnas och anvÀnds Àr av stor vikt samt beror pÄ vilken miljö man befinner sig i.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att anvÀnda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrÄgades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hÀmmande i deras lÀrande och skolsituation. PÄ grund av stora skolsvÄrigheter har ungdomarna fÄtt lÄna en bÀrbar dator av skolan. Den har de anvÀnt bÄde hemma och i skolan. Tillsammans med förÀldrar och lÀrare har de fÄtt handledning vid kommunens Skoldatatek.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mÀns vÄld mot kvinnor konstruerar en förstÄelse av vÄldet.De teoretiska perspektiv av mÀns vÄld mot kvinnor som Äterfinns i materialet Àr det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet bestÄr av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjÀlp av ett systematiskt urval. Dess innehÄll har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i sjÀlva verket Àr en mÀngd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehÄll och omfattning. De innehÄller ocksÄ ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mÀns vÄld mot kvinnor förstÄs.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, sÄ erfordras en vÀrmeutveckling som berÀknas i bilaga E. Boverket hÀnvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte fÄr anvÀndas utan rekommenderar i stÀllet att Boverkets allmÀnna rÄd om brandbelastning, BBRBE, bör anvÀndas. En problematik vid anvÀndandet av BBRBE, Àr att den inte innehÄller nÄgra berÀkningsmetoder för vÀrmeutvecklingen. Det Ävilar dÀrför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering anvÀnda sig av relevanta berÀkningsmetoder för att berÀkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att utreda och jÀmföra berÀkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllstÀllningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmÄlet som Àr att faststÀlla en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras pÄ ekvationer frÄn bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar om sprÄkstörning som begrepp och dess pÄverkan pÄ lÀs- och skrivutveckling samt om den lÀrmiljö elever med sprÄkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr vi lÀr i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras ocksÄ utifrÄn olika synsÀtt pÄ specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och Àven till valt analysförfarande.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Examensarbetet FlersprĂ„kighet & sprĂ„kutveckling i barnens första levnadsĂ„r Ă€r skrivet av Rebecca StĂ„hl. Jag gĂ„r sjĂ€tte terminen pĂ„ förskollĂ€rarutbildningen pĂ„ Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna frĂ„n tvĂ„ olika förskolor i södra SkĂ„ne arbetar med barns flersprĂ„kighet och sprĂ„kutveckling utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet Ă€r att studera pedagogernas syn pĂ„ sprĂ„kets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgĂ„.

Det grundlÀggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn vÀljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer anvÀnds? Kan man se nÄgra mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer Àr pedagogen aktiv? För att kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanstÀllt och analyserat med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid tvÄ olika förskolor med hjÀlp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet dÀr jag utgick frÄn olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig pÄ hennes tidigare forskningar.