Pedagogers perspektiv pÄ en lÀrande innemiljö.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta pÄ elevers tankesÀtt och val av strategier i huvudrÀkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det stÄr till med huvudrÀkningen hos dagens elever. HuvudrÀkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. HÀr gÀller det att lösa uppgifter i huvudet, utan nÄgra hjÀlpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgÄng till olika strategier, som kan hjÀlpa oss att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt efter behov. HÀr har vi mer frihet att vÀlja hur vi ska lösa uppgiften Àn om vi anvÀnder oss av traditionella algoritmer.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares instÀllning till att anvÀnda surfplattan i förskolan och hur anvÀndningen av surfplattan sÄg ut. Vidare var ambitionen att ta reda pÄ om förskollÀrarnas instÀllning till surfplattan kunde pÄverka den pedagogiska miljön med surfplattan för barnen och pÄ vilket sÀtt i sÄ fall. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsinstrument. Intervjuer genomfördes med sju förskollÀrare pÄ fyra förskolor. Alla förskolor hade tillgÄng till surfplatta i verksamheten, men endast en av förskolorna hade tillgÄng till Internet.

Förekommer muntligt sagoberÀttande i förskolans verksamhet, detta var en frÄga vi reflekterade över innan vi pÄbörjade vÄr studie. Under vÄr förskollÀrarutbildning har vi reflekterat över att det inte Àr sÄ vanligt med muntligt sagoberÀttande utan att det mest förekommande Àr att för-skollÀraren lÀser ur en bok för barnen. Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma för-skollÀrare uttrycker att de anvÀnder muntligt sagoberÀttande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring Àmnet samt pÄ vilket sÀtt barn utvecklas nÀr muntligt sagoberÀttande tillÀmpas i förskolan. VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollÀrare som har varit aktiva inom yrket olika lÄng tid, eftersom vi efterstrÀvade ett mÄngsi-digt underlag till vÄr analys och diskussion.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och i vilken utstrÀckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsÀttningar tas tillvara i tvÄ mÄngkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsÀttningar flersprÄkiga elever har enligt lÀrare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrÄn det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmÄlslÀrare, andrasprÄkslÀrare och ÀmneslÀrare och hur den ser ut? Vilka Àr skolledningens tankar kring mÄngfalsarbete?Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, enligt vilket allt lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra mÀnniskor. Under vilka förhÄllanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, sprÄks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrÄn ett interkulturellt perspektiv Àr undervisningen gynnande för flersprÄkiga elever.

The purpose of the study is to investigate educators? attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children?s learning in preschool. The questions posed in the study are:? How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?? How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?? What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators?In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies.

I denna studie kan lÀsas om en skola dÀr speciallÀrare och specialpedagog har lett lÀrande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien Àr ett nedslag i tvÄ av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstÄ specialpedagogens roll i det lÀrande samtalet, att undersöka vad som egentligen sÀgs samt att undersöka hur de lÀrande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssÀtt i de arbetslag dÀr man för lÀrande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska omrÄdet. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en sammanfattande presentation av speciallÀrarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv pÄ lÀrande. För att förstÄ de lÀrande samtalen har de filmats och analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. SamtalsinnehÄll kunde ocksÄ kopplas till lÀrandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Studiens syfte har varit att beskriva och förklara hur pedagogerna i förskolan förbereder och genomför förÀldrasamtal . Fokus har legat pÄ de svÄrigheter man upplever och vilka medvetna och omedvetna strategier som anvÀnds. De samtal som avses Àr i första hand ?de andra? samtalen, alltsÄ alla dessa samtal som förs förutom de obligatoriska utvecklingssamtalen. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och bygger pÄ tio semistrukturerade intervjuer med pedagoger i förskolan.Jag har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vilka sprÄkliga och fysiska verktyg pedagogerna anvÀnder.

Denna studie syftar Ă„t att ta reda pĂ„ pedagogers definition av begreppet kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I litteraturgenomgĂ„ngen förklaras begreppen kultur, kulturkrock och kulturmöte. Även styrdokumenten och arbetssĂ€tt som gynnar skapandet av kulturmöte tas upp. Vi har utgĂ„tt frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebĂ€r att lĂ€rande sker i mötet med andra mĂ€nniskor. Undersökningen Ă€r av kvalitativ art och semistrukturerade intervjuer har genomförts.

I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.