Pupils learn in different ways. It?s up to the teachersÂŽ to give pupils the knowledge they need to live and work in society. The teacher should be aware of the ways of children learn in the classroom and should teach accordingly. Pupils work individually but should even be offered some kind of group work regularly.

Sammanfattning VÄrt syfte med arbetet Àr att titta nÀrmre pÄ elevers förhÄllningssÀtt till arbetet med matematiklÀxor och deras motivation till att vilja lÀra sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lÀrandet. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet i samband med interaktion och kommunikation. LÀraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsÀttningar utanför skolan.

   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

Syftet med undersökningen var att utvÀrdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med smÄ barn (3-6Är) kring planering av deras fysiska utemiljö sÄ att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?StafettberÀttelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsÄtgÄng. I studien framkom att metoderna inte entydigt nÄdde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig Ät vad gÀllde tidsperspektiv.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod frÄn ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att nÄgra av föreningarna inte hade tillrÀcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut pÄ, andra faktorer sÄsom avstÄnd till utbildningar, ovilja frÄn ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang frÄn SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande dÄ föreningarna avstod frÄn ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten Àr viktig för att samarbetet skall fortsÀtta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgÄr via lÀrcirklarna.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language.Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn pÄ olika matematikssvÄrigheter, som lÀrare i grundskolans senare Är har. Syftet var Àven att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lÀrare anvÀnder för att hjÀlpa elever med matematik svÄrigheter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat Ätta lÀrare som fick besvara frÄgor utifrÄn tre huvudfrÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna rörde följande omrÄden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lÀrarna undervisningen i matematik? Vilka ÄtgÀrder tror de intervjuade lÀrarna skulle förbÀttra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna anser att de försÀmrade resultaten i matematik frÀmst beror pÄ elevernas motvilja gentemot matematikÀmnet, dÄliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmÄga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlÀrningssvÄrigheter. Slutsatsen för denna studie Àr att det finns mycket kvar att göra inom matematikomrÄdet innan varje matematiklÀrare tar hÀnsyn till enskild individs behov, förutsÀttningar, erfarenheter och tÀnkande, sÄsom det slÄs fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer..

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger SÀljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.