Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

FörskolegÄrden Àr ett aktuellt och intressant omrÄde inför vÄr kommande roll som förskollÀrare. GÄrden Àr en plats dÀr vi kommer tillbringa stor del av vÄr framtid och dÀrför vill vi fÄ mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat pÄ Àr pedagogers uppfattningar och Äsikter om förskolegÄrden och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som Àr Deweys teorier. Dessa teorier handlar frÀmst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vÄr studie pÄ eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det dÀrför Àr viktigt att fÄ vara med om olika hÀndelser.    Genom att vi kopplar vÄr studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar pÄ intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskolepedagogers uppfattningar betrÀffande utemiljön pÄ gÄrden samt observera vad det finns för material och vad som anvÀnds av barnen. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön pÄ gÄrden i dag? Vad Àr pedagogernas Äsikter kring upplÀgget av gÄrden? Vad för material finns pÄ gÄrden och vad anvÀnds?    Metoderna vi anvÀnt oss av Àr intervju och observation pÄ tre olika förskolor i mellansverige dÀr vi intervjuat sex pedagoger och observerat pÄ sex förskolegÄrdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gÄrdarna eftersom att det ansÄgs finnas det mesta, exempelvis nÀrheten till naturen dÀr utbudet skiftar beroende pÄ Ärstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Syfte: Syftet Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa nÄgra dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgÄtt frÄn Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhÀllet somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik Àr ett eget fÀlt med yrkesverksammadramapedagoger som fÀltets agenter.Metod: Metoder som anvÀnts Àr mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit frÄn intervjuerna Àr att dramapedagogiken fÄtthöjd status, ett breddat arbetsfÀlt samt till viss del förÀndrade definitioner om vaddramapedagogik Àr. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsomrÄden som kan tyckas ligga lÄngt frÄn det fÀlt dÀr dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fÀlt, habitus.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande undersöka hur slöjdlÀrareser pÄ klÀdsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspÄ ett specifikt kunskapsmÄl: "Egen formgivning med hjÀlp av olika material, fÀrger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslÀrare. Resultatet visar att alla intervjuade lÀrare anvÀnder sig av klÀdsömnad iundervisningen, men pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken stÀllning sakprosan har i undervisningen nÀr nÄgra lÀrare utvecklar elevers lÀsförstÄelse pÄ lÄg- och mellanstadiet. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare i pÄ lÄg- och mellanstadiet frÄn fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgÄr frÄn rÄdande lÀsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder flera vÀl beprövade metoder och modeller för undervisning i lÀsförstÄelse, som till exempel genrepedagogik, vÀgledd lÀsning och strukturerade boksamtal. LÀrarna Àr vÀl uppdaterade nÀr det gÀller lÀsutvecklande metoder och lÀsförstÄelse, medan lÀrarnas undervisning i lÀsförstÄelse utifrÄn sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att frÀmja elevers motivation till att spela och öva. För att komma nÀrmare ett svar pÄ denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga ett perspektiv dÀr det sociala sammanhanget betonas och dÀr lÀraren ses som en viktig del i lÀrandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget Àr det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser Àven att förÀldrar kan pÄverka elevers motivation och att övning Àr en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syfte:Syftet med studien Àr dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, anvÀnds i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna anvÀndning kan ha pÄ en elevs, med sprÄkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt för studien har anvÀnts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv Àr relationellt, vilket innebÀr att svÄrigheter inte primÀrt ses som nÄgot som ligger hos individen utan Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsÀtt anvÀnts och delar och helhet tolkas i en pÄgÄende kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lÀrare och genomgÄng av aktuellt ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

I mÄnga förskolor anvÀnds idag pedagogisk dokumentation som ett sÀtt att utvÀrdera förskolans kvalitetsarbete som stÄr i den reviderade lÀroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet Àr att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frÄgestÀllningar som skulle ge svar pÄ mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det nÄgra nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden anvÀndes i studien och resultaten kommer frÄn de svar jag fick ifrÄn intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Syftet meddet hÀr examensarbetet Àr att bidra med kunskap om vilket sÀrskilt stödskolorna beskriver i ÄtgÀrdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans Är 9. Jag har ocksÄ undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet sÀrskilda stöd som beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frÄgestÀllningar harjag samlat in och analyserat ÄtgÀrdsprogram i matematik tillhörande elever i Är9. Som analysinstrument har jag anvÀnt mig av textanalys, en sÄ kalladinnehÄllsanalys och utgÄttfrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskapsutveckling dÀr jag serÄtgÀrdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det sÀrskilda stöd som skrivs in i ÄtgÀrdsprogrammen förmatematik.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet Àr att undersöka hur ett urval av svensklÀrare i grundskolans senare Är pÄ olika sÀtt resonerar kring anvÀndandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnÄ detta syfte har fem stycken lÀrare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lÀrare uppvisade en varierad syn pÄ sÄ vÀl sjÀlva bloggverktyget som dess anvÀndningsomrÄde. Majoriteten av dessa lÀrare stÀller sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser ocksÄ vissa kritiska aspekter sÄ som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.