Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med detta arbete var att studera hur mÄngfalden kan framtrÀda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lÀrande. MÄngfald Àr liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa tvÄ begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpÄ en förskola.I denna uppsats kopplas mÄngfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehÄll.I genomgÄngen av teoretiska perspektiv lÀnkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mÄngfald och miljö.Olika tekniska hjÀlpmedel anvÀndes vid observation, för att samla in data.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera diskurser kring lÀrande i grundsÀrskolan. Materialet Àr Ätta examensarbeten frÄn tvÄ högskolor/universitet i Sverige frÄn speciallÀrarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: UtgÄngspunkten inom diskursanalysen Àr att verkligheten inte kan nÄs utanför diskurserna och dÀrför Àr det just diskursen som analyseras. Genom att upptÀcka hur verkligheten skapas i texterna kan man fÄ syn pÄ vilka förutsÀttningar som möjliggör uttalanden om lÀrandet. Att anvÀnda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar sprÄkets roll som skapare av representationer av verkligheten, Àr studiens teoretiska utgÄngspunkt.

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare tÀnker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmÄga inom det fria bildskapandet. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare inom olika rektorsomrÄden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande Àr vÀldigt betydelsefullt för de yngre barnens lÀrande och utveckling. I resultatet framkom det ocksÄ att förskollÀrarna ser att de yngre barnens bildskapande Àr viktigt men att det fÄr en relativt liten plats i förskolans vardag.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus pÄ att förÀndra den traditionella höglÀsningen i grundskoleverksamheter med hjÀlp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella höglÀsningen inte har varit planerad utifrÄn rÄdande styrdokument. Med höglÀsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i höglÀsningssituationen vilket gynnar deras sprÄkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas Àven elevernas sprÄkliga förstÄelse. Resultatet av min studie pÄvisar att höglÀsning kan ske med hÀnsyn till rÄdande styrdokument.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lÀrare, hanterar sprÄkhinder i slöjdundervisningen.Metoderna i uppsatsen Àr observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrÄn de sprÄkliga strategier som anvÀnds. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar pÄ traditionella undervisningsmetoder dÀr lÀraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillÀmpas Àr kodvÀxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning pÄ omrÄdet dras slutsatsen att sprÄkmedvetenhet bör genomsyra alla Àmnen för att effektivisera den viktiga sprÄkinlÀrningen, och genom smÄ Àndringar i undervisningen skulle den kunna vara sÀrskilt lÀmpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö..

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka och jÀmföra gymnasielÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till: nÀr de utexaminerades, den dÄ gÀllande lÀroplanen och dagens lÀroplan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var de tre dominerande lÀrandeteorierna som genomsyrat skolan och lÀroplanerna de senaste femtio Ären: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för den empiriska undersökningen var tvÄ olika metoder. En kvalitativ metod dÀr vi intervjuade tvÄ gymnasielÀrare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod dÀr vi gjorde enkÀtundersökning bland gymnasielÀrare. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i LuleÄ kommun samt att informanter var aktiva lÀrare.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Syftet med detta arbete Àr att se vad förskollÀrare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de anvÀnder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp sprÄkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrifrÄn gÄr vi vidare till vad Tecken Som Stöd Àr för nÄgot och meningen med att anvÀnda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollÀrare i tre kommuner för att dÀr kunna se skillnader. Alla Àr positiva till att anvÀnda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men mÄnga tycker att det lÀgger en extra arbetsbörda pÄ förskollÀrarna.