SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Under två terminer har vi medverkat i en forskningscirkel på en grundskola som behandlat historieundervisning i en mångkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete är att synliggöra lärarnas syn på rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar på är framförallt den mellan forskarna och lärarna, inte lärarna emellan. Det andra syftet är att se hur lärarna upplever att de påverkats av att medverka i forskningscirkeln, och då med fokus på historieundervisning i en mångkulturell miljö.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning.Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet.Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet.

Sammanfattning:Syfte: Syftet var att studera hur lärare resonerar om och hur de i praktiken arbetar med eleversläsförståelse. Detta syfte delas upp i tre olika frågeställningar:-­? I vad mån tar lärarna hänsyn till elever i läs- och skrivsvårigheter?-­? Hur beskriver lärarna hur de arbetar med elevernas motivation vad gäller läsning?-­? Hur genomför lärarna arbetet med skrivna texter i klassen?Teori: I uppsatsen används tre olika teorier. Det är den sociokulturella lärandeteorin, fyraundervisningsmönster och RU-Modellen.Metod: Vinjettintervjuer (Jergeby, 1999) och deltagande observationer (Fangen (2005)används i uppsatsen. Denna undersökning är gjord på en grundskola i Västra Sverige.

Denna uppsats handlar om musik och rörelse skulle kunna vara en alternativ vägledningsmetod vid studievägledning för ungdomar med diagnosen ADHD/DAMP. Uppsatsskrivarnas huvudsyfte var att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas inom vägledning för att ge dessa ungdomar större möjligheter till ett mer kvalitativt underbyggt val till vidare studier. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder genom intervjuer med studievägledare inom grundskola samt en aktiv studievägledare (verksam med ADHD-elever). Vi har också intervjuat en Tomatis terapeut (En metod som tränar hjärnan att prioritera, sortera och hantera sinnesintryck bättre) samt en användare av metoden. Resultaten vi kom fram till var att Tomatismetoden resulterade i stora förbättringar gällande koncentration och uppmärksamhet, samt att kvarvarande effekter bestod i minst sex månader.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nå måluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lärare har då varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sällan eller aldrig är där. Hur kan de motiveras till närvaro i skolan? Vem bär yttersta ansvaret?Syfte: Studiens syfte är att utifrån semistrukturerade intervjuer ta del av åtta elevers upplevelser kring ogiltig frånvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser få erfarenheter och en förståelse inför vad ogiltig frånvaro innebär för dem.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad som motiverar tjejer i yngre tonåren att både börja och att fortsätta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt på vilka sätt könsnormerna påverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lärare samt två grupper med tjejer i åldern 12-13. Lärarna bestod av en man som arbetar på grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare på en fritidsgård samt en kvinna som arbetar på ett studieförbund. De både kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musikläger riktade till tonårstjejer som vill spela i band.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.