Syftet med arbetet har varit att ta reda på orsakerna bakom flickors och pojkars val av träslöjd. Eftersom det är få flickor som väljer träslöjd så har syftet också varit att studera detta från ett könsperspektiv. Den metod jag använt mig av är litteraturstudier för analysen samt intervjuer av elever som valt träslöjd på en grundskola i årskurserna 7-9. Eleverna väljer vilken slöjdart de vill ägna sig åt i årskurs 7, medan det i årskurs 6 är obligatoriskt med både trä- och textilslöjd. Det deltog sammanlagt 80 elever i de träslöjdsklasser som undersöktes.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Uppsatsen syftar till att söka svar på hur viktigt det är att människan i vårt samhälle ser på sig själv som en musikalisk individ och hur viktigt det är att andra också gör det. Spelar musikaliteten någon roll för oss människor eller är det kuriosa, något extra och roligt som vissa har stor glädje av men som andra inte saknar i någon större utsträckning? Forskningsfrågorna som använts är: Vad händer när man får veta att man är ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förändrats från andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras på teorier om musikalitet och identitet. Metoderna är kvalitativa och utgår från narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berättelseanalys vilken även skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berättelser som ligger till grund för studien kommer från sex informanter i åldrarna 18-58.

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ?Första världskriget? tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta.

The study is made in Nacka, a suburb of the capital of Sweden, Stockholm, and focuses on ?the parental school choice" that takes place when children start in first grade at the age of six. New differences in the number of pupils attending various municipal schools have appeared after reforms in the early 1990s giving parents free choice of elementary school for their children. Some schools are located in areas where most children have a middle class background, while others are placed in less attractive surroundings where the parents have a lower educational status, and are more often immigrants. Parents living in the latter kind of surroundings can now send their children to schools further off, but located in more attractive areas. This leads to some schools get an increasing number of pupils and others gets a decreasing.

Det verkar råda stor konsensus om att matematikundervisningen är viktig för att Sverige skall kunna hävda sig och kunna konkurrera i en global värld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utsträckning har svårt att nå målen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, är hårt styrd av den matematikbok som används.I Finland har det visat sig att vilken lärobok som används i undervisningen får statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband även föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingår i den statistiska kvantitativa studien.

Studiens övergripande syfte var att studera och jämföra hur två olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna på skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas arbete med de olika metoderna på skolan?Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts för att finna svar på frågeställningarna.Fyra intervjuer gjordes med lärare på skolan, två lärare som arbetade med Projekt Charlie och två lärare som arbetar med Gruppen som grogrund. I både Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lärarna på skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation?Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?På vilket sätt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.