Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lärare använder i sin undervisning i syfte att påverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgångspunkten vilar i såväl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt två webbenkäter. Informanterna för intervjuerna är verksamma instrumentallärare i såväl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nå ett resultat.Resultatet visar på att de viktigaste faktorerna som påverkar elevers övningsmotivation sträcker sig utanför undervisningsrummet, dessa är ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhället. För att som lärare kunna påverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstående faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir därmed att eleverna påverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket läraren bör ha med i beräkningen..

This study looked at two groups of adolescents aged 12-17 years who had participated in circus training. One group had some form of disability while the other had none. The study was carried out as a qualitative study with observations, interviews and a questionnaire used as methods of gathering data. A small part of the study was quantitative and an observation chart was used. The purpose was to examine the importance of teamwork, environmental factors and the necessary requirements during a learning situation.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras.

Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever och lärare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning säger och vad undervisningen innehåller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lärare som först spelades in på minidisk och därefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lärarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock på liknande sätt, beroende på erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man på olika sätt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika ämnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klädsel eller musik.Dessutom visar vår undersökning att de lärare som har arbetat i mångkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poängtera vikten av att arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor..

This paper is an account of the work around the arrangement and registration of the archive of the Swedish Art-ists? Association?s archive. The Swedish Artists? Association is an association of artists that both makes exhibi-tions for their members? works and handles the Artists? House, called Konstnärshuset in Swedish. During the work with the archive the author faced a number of challenges and problems.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid.

Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar:Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut?Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna?Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar omutomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik är. Defrågeställningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom området. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som utförts på en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp.

Det här arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingår i. Uppsatsens frågor berör därmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftspråk, samt vilka redskap de använder sig utav då detta sker. Arbetets teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön är av stor betydelse för människans lärande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmätningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. Då Sverige jämförs med andra länder såsom Indien i dessa mätningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftspråkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued.

En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är:-         Hur undervisas elever i läsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka läromedel används i svenskaStudien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland.Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsplikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsplikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke.

Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet.