Förstainstansrättens dom i målet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmånga konkurrensrättsliga frågor, bl.a. gällande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frågan om huruvida de ?traditionella? EG-rättsliga metodersom idag används vid bedömningen av kopplingsförbehåll (tying) är förlegade närdessa ska appliceras på en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrättsligdoktrin och rättspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gäller tying ärkonsekvent gentemot den praxis som etablerats på området genom målen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet.

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

Att ha en låg returtemperatur och hög avkylning av fjärrvärmevatten är något fjärrvärmebolagen ständigt eftersträvar. Lägre nättemperaturer är fördelaktigt både vad gäller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken på avkylningen påverkas av flera faktorer, både i distributionsnätet och i kundanläggningarna. På uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbättras i Kils fjärrvärmenät, och då varit inriktat på i vilken grad kundanläggningarna påverkar avkylningen. Genom att använda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanläggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder år 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jämfört med vad det borde om avkylningsmålet uppnås.

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden.

Världshandeln växer kraftigt och det vanligaste sättet atttransportera gods mellan landsgränser är genom sjöfart. I takt med attvärldshandeln växer, ökar också storleken på fartygen. Detta innebär att enstörre mängd gods anländer samtidigt när ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mängd gods måste godsnav och hamnar ständigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebär att långsiktiga prognoser ochplaner måste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den 3/1-2006 inleddes försöket med trängselskatter i Stockhomlsstad. Målet är att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, så att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna beräknas uppgå till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska täcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbättrat väg och gatunät samt information. Uppsatsens syfte är därför att dels beskriva trängselskattens effekt på kommuninvånarnas resvanor till och från innerstaden, samt ta reda på om det är rättmätigt att staten begränsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn på statligt ingripande.

Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -Avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller Avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.