Detta examensarbete har utförts på institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vi har undersökt hur räntekänslig en förstagångsköpare av en bostadsrätt i centrala Stockholm är, givet ett antal kriterier. Vi är själva studenter som efter examen är potentiella köpare av en bostadsrättslägenhet och därför är detta ämne av stort intresse för oss. Vi har tagit reda på ungefär vilken inkomst man kan tänkas ha som nyutexaminerad teknolog och sedan redogöra för vad som händer när man tar ett lån vid ett bostadsrättsköp samt om räntesituationen förändras. Vi vill också redogöra för de rutiner och regler som bankerna har när det gäller bolån i dagsläget.

SammanfattningSedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen skuld.

Att Växjö är en stad där mycket är i förändring i kombination med att det räknas som min hemstad var två motiv till denna uppsats. Även om förändringarna sker i stort sett hela Växjö stad avgränsades denna studie till i och runt stadskärnan. Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod i form av två intervjuer, undersöka om och i så fall hur kommunen arbetar för att öka tillgängligheten för cykel- gång och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med två personer med stort inflytande över frågor rörande stadsplanering. Det genomförs också en observationsstudie.

Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsAvgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området.Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsAvgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd Avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsAvgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd Avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsAvgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd Avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Ett hus står på ofri grund när marken och byggnaden har skilda ägare och betraktas därför civilrättsligt som lös egendom. Husets ägare säkerställer tillgången till marken genom ett nyttjanderättsavtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplåts genom att ett skriftligt avtal mellan markens ägare och arrendatorn ingås. Som ersättning för upplåtelsen betalar arrendatorn en årlig Avgift till markägaren. Utvecklingen av arrendeAvgiften blir ofta en osäkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jämna mellanrum omförhandlas.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur Wayne?s positionerar sig själva på kaffe- och cafémarknaden, samt hur väl det stämmer överens med modellerna om positionering. Vidare undersöker jag om den av Wayne?s presenterade positioneringen stämmer överens med målsegmentets uppfattade bild av Wayne?s?Metod: Jag har samlat in primärdata från en kvalitativ intervju med Wayne?s försäljningschef, samt en kvantitativ enkätundersökning. Sekundärdata kommer från litteratur samt Internet.Teori: Jag presenterar begreppen segmentering och positionering med olika modeller.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, Avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?MetodJag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text.