Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom Avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Complex Vertebral Malformation (CVM) is an autosomal recessive inherited defect in the Holstein breed. The defect has lead to structurally malformed calves and losses of pregnancies. To determine the effect of CVM on fertility in the Swedish Holstein Breed 375 Holstein bulls used in breeding by Svensk Avel and Skånesemin were assigned to this study. 228 bulls matched the criteria of birth year, 1995-1999, > 75 inseminations and a known CVM-status. Of the total 228 bulls 53 of them were CVM-carriers and 175 were non-carriers. The SAS-programme was used to determine the effects of CVM-status, the bull?s father and birth year on Non-return rates (NRR) for 28, 56 and 168 days.

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, är ei skrivande stund ett mycket omdebatterat ämne. Trots rådande rekommendation om kastration från sex månaders ålder förekommer en ökande efterfrågan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrån vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra på Avelsmaterialet samt fastställa om eventuella djurskyddsmässiga fördelar vid tidig kastration kan underlätta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkäter som sändes ut till uppfödare, katthem och veterinärer.

The reindeer are kept in extensive pasture systems where the conditions are similar to thosefor wild reindeer. Since the reindeer have special demands on their pasture, it is difficult tokeep them in intensive production systems where they cannot graze selectively. Too manyreindeer on a small area will also facilitate spread of diseases. A selection program forreindeer needs special qualifications according to several different reasons. The purpose withthis literature review is to summarize the factors needed for a reindeer selection program andthe problems and possibilities included.Reindeer grazing right has a special meaning to the Sami and are reserved for them accordingto immemorial rights.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet Norfor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.

This essay describes and compares the extensive reindeer management to the more intensive, but grazing based, sheep management system in Sweden. Differences and similarities between the two production systems will be investigated by elucidating the economy, land use and possibilities to influence production and economy through breeding, feeding and product development. The reindeer management area covers the northern part of Sweden whilst the sheep management is dispersed over the country. Both reindeer and sheep are ruminants and have relatively high demands on the quality and digestibility of the feed however reindeers graze on mountain-and forest lands whilst sheep often graze inaccessible areas or cultivated grasslands. Selection intensity is generally lower in the reindeer management compared to the intensity in sheep breeding.

The purpose of this literature study was to investigate the possibilities to improve longevity and stayability of beef cattle with breeding. The breeding goal for beef breeds is to produce animals with high capacity for growth and good feed efficiency. Longevity and sustainability are two important features to include in the breeding goal. If longevity is increased each cow can produce more calves and the number of female calves used for recruitment can be reduced and only the best heifers need to be selected for breeding. The benefits of longer life is that it lowers the costs of recruitment animals, it increases the number of young animals that become available for slaughter, and it increases the proportion of high producing animals in the herds.

Det finns en stor variation av raser med olika form och storlek hos hästar. De olika hästraserna har förändrats genom åren delvis på grund av hästens olika användningsområden. Idag används hästen som fritidsaktivitet, inom sport med mera jämfört med förr då den användes mest inom jordbruket eller för militära syften. Hästens exteriör är av stor betydelse både för hästens välfärd och inom Aveln för att bedöma förutsättningen att kunna prestera och långsiktigt vara hållbara. Hos vissa raser har förändringen av kroppsformen skett oerhört snabbt orsakat av bland annat intensiv selektion.

En säker identifiering av hästar är viktig när det gäller Avel, spelsäkerhet, försäljning,smittskydd och livsmedelssäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra olikaidentifieringsmetoder med avseende på säkerhet och enkelhet vid avläsning, hållbarhet övertid, som inte kan manipuleras, kostnader, arbetsmetoder och djurvälfärd. Chipmärkning ochfrysmärkning är de identifieringsmetoder som används i Sverige idag. I denna studie harockså andra förekommande metoder såsom brännmärkning, tatuering och öronmärkningstuderats. Brännmärkning, chipmärkning och frysmärkning är säkra metoder vid avläsning, dehåller över tid och är svåra att manipulera.

Detta examensarbete är utfört på Fortum Service AB samt Fortum Distribution AB iKungsbacka. När en förfrågan om anslutning av en produktionsanläggning kommer tillelnätsägaren är det elnätsägarens skyldighet att göra beräkningar om huruvida nätetbehöver förstärkas eller inte. Uppgiften för examensarbetet var att se på vilket sätt enplanerad vindkraftanslutning kan påverka elkvaliteten samt att se på kabelsträckningar.Även alternativa anslutningar och grov kostnadskalkyl skulle presenteras.För elkvalitetsberäkningarna användes AMP och ASP som är riktlinjer för anslutning avproduktionsanläggningar till elnätet. Data om kraftverken följde meduppdragsbeskrivningen.Det presenteras olika kabelsträckningsalternativ i rapporten. För de olika sträckningarnagörs även en jämförelse mellan konstruktionsspänningsalternativen 12 och 24 kV.

Many pedigree dogs are suffering from inherited diseases or personality disorders caused by selective breeding. The Swedish lapphund is a breed that has been suffering from some loss of genetic variation due to the heavy use of only a few males. Concerns have arisen and crossbreeding has been discussed as a way to manage gene loss. Four breeds has been taken into consideration for this purpose; schipperke, finish lapphund, Norwegian buhund and Norwegian elkhound, black. These breeds has been tested theoretical by a comparison of mentality and health.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens Avelsarbete är målinriktat med ett nordiskt samarbete som erbjuder ett brett urval av tjurar, vilket gör det lättare att utveckla vidare Avelsarbete. Avelsarbetet är i sin tur en mycket viktig del i ett mjölkföretags skötsel och drift för att kunna optimera mjölkkons produktivitet, hållbarhet och livslängd och har dessutom en stor inverkan på gårdens ekonomi. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det går att mäta mjölkkons exteriör med hjälp av fotografier och för att undersöka vad man bör tänka på när man fotograferar djuren. Detta för att försöka få en objektiv värdering och om möjligt minska variationen som kan inträffa mellan olika exteriörbedömare. I studien undersöktes om det gick att göra en exteriörbedömning av djur genom att i ett bildbehandlingsprogram mäta avstånd och vinklar på de exteriöra delarna av djuren, vilka tidigare har fotograferats. En jämförelse av resultatet gjordes mot den traditionella exteriörbedömningen, utifrån samma kobilder, för att se om den nya metoden var genomförbar och möjlig. Undersökningen gjordes på 18 kor av Svensk Holstein (SH), Svensk röd boskap (SRB) och korsningar dem emellan, från en mjölkgård i Västernorrland. Av 24 olika exteriörbedömningsmått som gjordes på en ko valdes 13 ut och resulterade i 9 mätningar som kunde användas.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att genom tillgänglig litteratur ta reda på vilka faktorer som påverkar födelsevikten hos smågrisar samt hur födelsevikten påverkar smågrisens överlevnad från födsel till slakt. Även variationen i födelsevikt studeras i arbetet. Den primära frågeställningen var om det är möjligt att genom Avel öka födelsevikten och på så sätt öka smågrisöverlevnaden. Flera studier har visat att det finns både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar födelsevikten. De faktorer som undersökts i denna litteraturgenomgång är genetisk bakgrund, kullstorlek och suggans kullnummer.