De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna.Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling.Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Med utgångspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmålen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa är lämpliga utgångspunkter för integrering av undervisningen i dessa ämnen. Arbetet syftar även till att söka tillämpningar och konkreta exempel på ämnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen består av två delar där den ena är en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot ämnesintegrering i grundskolan i allmänhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingår även en intervjustudie där några utvalda lärare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angående ämnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för ämnesintegrerad undervisning är den organisatoriska struktur som är mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det är den ämnesuppdelade undervisningen som har dominerat då administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fått sådana egenskaper att det framstår som mycket svårt att undervisa med annat arbetssätt än ämnesuppdelat.

Information och kommunikationsteknologin i vårt samhälle är i ständig utveckling och allt eftersom takten ökar, växer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta ställer krav på dagens pedagoger. De blir tvungna att ändra sitt förhållningssätt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien är att studera några lärares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att använda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes på fyra skolor genom ett elektroniskt enkätutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till da-torn som ett mångfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i ämnet och den knappa tillgängligheten av datorer i skolan..

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten närvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever på gymnasiet. Medveten närvaro eller mindfulness syftar till att vara närvarande i stunden. Den har en bas i en medkännande inställning till sig själv och andra levande varelser. Medveten närvaro består av övningar, som att bli närvarande i kroppen, känslor och tankar, och odlandet av en kärleksfull och vänlig attityd mot sig själv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfällen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs? och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning.

Examensarbetet är utfört på Linköpings Universitet, Institutionen för Medicinsk Teknik och bygger på att undersöka möjligheterna för trådlös överföring av mätvärden via Bluetooth. Mätningarna gäller två olika hårdvaror som med metoden PPG mäter blodflöde, en ny förenklad hårdvara och en mer avancerad och tidigare utvecklad hårdvara. Arbetet är tvådelat, under första delen upprättades en kommunikation med Bluetooth och två metoder för överföring av data undersöktes. Under andra delen togs ett gränssnitt fram i utvecklingsmiljön LabVIEW för styrning av hårdvarorna samt för åskådliggörandet av mätdata. Metoderna som undersöktes för dataöverföring är att antingen kontinuerligt skicka samplat data direkt från en AD-omvandlare eller att fylla bluetoothmodulens minne för att därefter skicka samtliga värden samtidigt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lärande och autism i föreliggande examensarbete är flera. Vi uppfattar att det finns många myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt både i vår utbildning och i samhället i stort. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser pedagoger på autism? Vilka pedagogiska hjälpmedel och metoder används i undervisningen? När det gäller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss på Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva Kärfve.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.