Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Utifrån min ansats, att stor del av matematikundervisningen går att bedriva med hjälp av problembaserad undervisning. I sådan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i både individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjälp av variationsteorin ta tillvara på spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet är att identifiera de kritiska aspekterna utifrån lärandets objekt och tillrättalägga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förståelse för uträkningar inom de fyra räknesätten i textuppgifter som lärandets objekt.Tjugotvå elever har intervjuats utifrån ett problem taget från NCMs Känguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt och har använts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna får en ökad förståelse för lärandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Saab är ett varumärke som delas av två olika företag, försvars- och säkerhetskoncernen SaabAB och personbilstillverkaren Saab Automobile, idag ägt av NEVS, National Electric VehicleSweden AB. Här finns en potentiell problematik då två separata företag delar sammavarumärkesnamn och kan ha olika strategier för hur varumärkesarbetet bör fortgå. Syftet meduppsatsen är att beskriva hur varumärket Saab uppfattas idag vilket har undersökts genomfokusgrupper och en enkätstudie. Studien utgår från konsumenters associationer och resultatetvisar att Svenskt Tradition utgör en viktig del av varumärkesbilden. Överlag har Saab en bred,homogen och positiv varumärkesbild där varumärket Saab representerar båda de bolag somdelar varumärkesnamnet.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv på ordning, arbetsro och undervisning. För att få en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan påverka ordningen i klassrummet har vi observerat två gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar på hur eleverna själva ser på ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen består således av observationer och intervjuer av elever i två gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till är att ordningen och arbetsron i klassen påverkas av interaktionen i klassrummet.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Arbetet med den tidiga läs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lärare skildras i denna studie. Syftet är att redogöra för idag verksamma lärares undervisning av tidig läs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de använder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder är i sådana fall aktuella och arbetar samtliga lärare på samma sätt? Studien avser även ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lärarna i studien arbetar för att möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att få djup och helhet inom undersökta företeelser.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ?Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning ? utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå??.Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.

Studiens syfte var att undersöka hur några lärare inom matematik och naturorienterande ämnen (NO) använder sig av IT i sin undervisning i år 7 - 9, deras motiv till användandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns något som de upplevde begränsade eller på annat sätt påverkade deras användning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lärare från två olika skolor. Hur ofta lärarna använde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende på ämne. Vanligast var användningen inom NO-ämnena. Lärarna använde IT för att introducera ett arbetsområde, att söka information på Internet, att illustrera något med hjälp av en film eller att själva filma ett händelseförlopp. De kunde också skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ?bra? lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning.