Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus.

Denna uppsats handlar om ordboksanvändning hos tidiga språkinlärare och inlärare på något mer avancerad nivå i svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få insikt om vilken ordbok elever väljer att använda och varför, samt undersöka lärarnas inställning till elevernas val av ordböcker och ordboksanvändning. Tidigare forskning om ordinlärning och ordboksanvändning samt en redogörelse för svenska ordböcker presenteras. Vidare redogörs även för tidigare gjorda undersökningar om ordboksanvändning. Undersökningsmetoden består av intervjuer med 12 språkinlärare och två pedagoger med frågor som gäller deras ordboksanvändning och lärarnas inställning till ordboksanvändning.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket läromedel pedagoger väljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade också till att ta reda på hur pedagogerna använder läromedel i sin undervisning, samt att ta reda på om pedagogernas behörighet spelar någon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmärksammade vi att det fanns få forskare som skrivit om just det som vi riktat vår undersökning mot. Däremot fanns källor som bland annat skrev om förhållandet mellan läromedlet och läroplanen (Johansson, 2006) och förhållandet mellan pedagog och läromedel (Stendrup, 2001). Vi har även tittat på rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka är det som sköter undervisningen?Hur går kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?.

Min förhoppning med den här studien är att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av användningen av lärplattan i sin undervisning. Studiens syfte är att utifrån pedagogers erfarenheter beskriva lärplattans funktion i en verksamhet i träningsskolan. Jag undrar hur lärplattan används i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lärplattan har för lärande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lärplattan kan, utifrån pedagogernas erfarenheter, förstås som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund använder jag ett sociokulturellt synsätt på lärande. I studien använde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lärare utifrån rättningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framåt i sin skriftspråksutveckling. Vår bakgrund bygger till stor del på tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftspråk. Studien genomfördes vid två grundskolor i Skellefteå kommun samt två grundskolor inom Gällivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en på respektive skola med lärare från grundskolans tidigare respektive senare år. För att få insikt i lärarnas sätt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning..

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar på elevernas egen kommunikation kan ge mer bestående kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jämförs för att se om det finns några skillnader beroende på genus eller etnicitet..

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.