Föreställningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur föreställningar om "privata" och "offentliga" ordningar framträder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri består av material från fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framträder föreställningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framträder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en Autonom, privat enhet. Offentligt avgränsas mot privat, men gränsen framträder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som Autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen Autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres Autonomi i måltidssituationen på vårdboende.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt föränderligt stämningsläge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebär svårigheter att utföra vardagliga sysslor och upprätthålla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolär sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolär sjukdom är: att kartlägga och undersöka hur det är att leva med bipolär sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnå en dräglig levnadsnivå trots ett svängande stämningsläge. För att kunna utföra denna studie har enkäter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet Autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet Autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet Autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av Autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; Autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar Autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd.I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det sympatiska nervsystemet.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka Autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anställda inom säljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika säljande företag och fem anställda på varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan särskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anställda respektive de oerfarna. Gränsen för att vara erfaren anställd är dragen vid 7 år på arbetsplatsen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anknytningsteorin i relation till arbetslivet. Anknytningsteorin behandlar samspelet mellan omvårdnad och anknytning. Teorin omfattas av olika anknytningsstilar: trygg, undvikande och ängslig, som människan utvecklar beroende på hur de behandlas av sin primära vårdnadsgivare under uppväxten. Det huvudsakliga syftet var att undersöka om trygg anknytningsstil genererar hög arbetstillfredsställelse. Studien utgick från Self Determination Theory som bygger på att behoven Autonomi, kompetens och samhörighet bör uppfyllas för att skapa motivation och därmed nå högre tillfredsställelse.

Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en Autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som Autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press.