Den genomgripande datoriseringen som härjar i dagens företagsvärld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett område som fått en betyande roll. Idag täcks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta är ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mängd begrepp och ramverk som växt fram, däribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela området.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska.

Vid användning av nätverks-RTK behöver driftcentralen kommunicera med användarens GNSS-mottagare på ett effektivt sätt oberoende av fabrikat. Av den anledningen finns ett standardiserat format för överföring av data som är utvecklat av RTCM (The Radio Technical Commission for Maritime Services). 2006 publicerades version 3.1 som stödjer utsändning av s.k. nätverksmeddelande som innebär att komprimerade observationsdata skickas till mottagaren för beräkning av korrektioner. För att bestämma GNSS-mottagarens position används i dagsläget till största delen VRS-tekniken (Virtual Reference Station).

Denna studie undersöker vilka arbetssätt skolor använder för att vända frånvaro till närvaro för att skapa förutsättningar för elevens lärande.  Det övergripande syftet med studien är att kartlägga skolors arbete och processer med att få elever med långvarig frånvaro att bryta mönstret och åter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brännpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frånvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrädare för  elevhälsoteamen vid fyra skolor i två kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer på flera nivåer, anpassning av kraven till elevens förmåga, ett långsiktigt arbete och frånvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgångsfaktorer..

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Spel idag kräver en enorm mängd arbetstimmar för att skapas, därför behövs alltid sätt att spara tid och automatisera processer. Algoritmer för polygoniseringen av skalärfält, som Marching Cubes, har under de senaste åren blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för att automatiskt generera terräng. Scenkomplexiteten och kraven för visuell kvalitet i dagens spel ökar ständigt. Därmed kommer också kravet för prestandaeffektiva renderingsmetoder. Deferred rendering är en renderingsmetod som kan hantera scener med stora mängder ljuskällor och hög scenkomplexitet samtidigt. För att undersöka integreringen mellan procedurellt skapad terräng och en deferred rendering pipeline, skapades en applikation i DirectX 11 för att undersöka implementeringen och potentiella optimeringar av denna integration..

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som använts är intervjucitat med kvinnor från den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvärldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vänner. I intervjuerna har jag utgått från dessa olika teman; upptäckt, resans gång och dagsläge. Jag har även med ett par citat från egna erfarenheter.Mina teorier jag har använt mig av är, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har även använt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa områden inom mitt ämne; komma-ut-process i sin helhet, Vad är det som påverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nätverket involveras i en komma-ut-process.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgångspunkt i en begreppsvärld långt från möbler, i detta fall Darwins utvecklingslära om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnärligt förhållningssätt, att ge mig in i någonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bästa möjliga förutsättningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag använt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen är att skapa en mer sympatisk värld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. Låta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Bakgrund och problem: Begreppet Lean härstammar från Japan och har sitt ursprung i Toyotasframgångskoncept TPS (Toyota Production System). Under 1970? och 1980?talet blev de tre störstabiltillverkarna i USA intresserade av Toyotas sätt att utföra sin verksamhet vilket ledde till ettforskningsprojekt. Resultatet från studien kom att kallas Lean Production och kan ses som en renamerikansk kopia av Toyotas sätt att bedriva sin verksamhet. Konceptet har vidare kommit att spridasig över hela världen och i Sverige har ett flertal företag kommit långt i sin omställning till LeanProduction.

Tidigare studier har gett stöd för att igenkänningsminnet understöds av minst två processer: erinring (recollection) och familjaritet. Detta testades i två beteendeexperiment, inom ett Remember/Know paradigm (experiment 1) och ett Ja/Nej paradigm där Receiver - Operating Characteristics (ROC) beräknades (2). I ett påföljande Event - related potentials (ERP) experiment undersöktes vidare distinktionen mellan minnesprocesserna under återvinning. Deltagarna studerade namn med två former av pre - experimentell familjaritet, namnfrekvens och celebritet, vilka kombinerades till ortogonala variationer av dimensionerna. Frekvens operationaliserades som antalet träffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet träffar i massmediala webbsidor.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Med utgångspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och på så sätt kan spela den roll som tillhör positionen. Att människor spelar roller i olikasammanhang är inget nytt, men frågan är hur de går tillväga. I uppsatsen intervjuas tre skådespelare som samtliga är fast anställda på en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrämst på repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skådespelarensarbete med en pjäs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgångspunkt i rollteorin och med hjälpav ytterligare teorier, främst socialpsykologiska.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.