Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

I samband med att datorstödda ritningsprogram introducerades i byggbranschen, effektiviserades utformningen av ritningar. Tekniken innebar att tidigare metoder med att rita för hand delvis bibehölls, fastän ritningarna utfördes på datorn. De senaste åren har byggbranschen påbörjat en ny förändring avseende framställning av handlingar, med användning av Building Information Modell (BIM). Med denna metod skapas en modell i 3D över byggnaden och dess omgivning. Modellen snittas i planer och sektioner, vilka utgör traditionella ritningar i 2D.

Ett arbete inom produktutveckling har utförts på uppdrag av Goodtech Solution AB i Karlstad. Den produkt som utvecklats är en prototyp av en robotcell. Robotcellens uppgift beskrivs som automatisk pallkragsmontering på en lina. Den här rapporten omfattar förbättringsarbetet för Ytterkragen och dess drift för vertikal rörelse och höjdpositionering. Syftet är att rapporten för detta arbete ska ligga som grund för prototypens förbättringsarbeten innan den släpps ut påmarknaden.Monteringen sker på en lina med rullband där emballaget monteras ihop i robotcellen innan det skickas vidare för nästa moment.

Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att företag med hög riskbild gällande brand skall genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Med detta som grund har i detta arbete genomförts en riskanalys med åtgärdsförslag i syfte att bidra med underlag för att förbättra brandskyddet i Norrmalmsverkstaden i Finspång. Norrmalmsverkstaden ägs och nyttjas av Siemens Industrial Turbomachinery AB [SIT AB] som tillverkar gas- och ångturbiner. Turbiner till ett försäljningsvärde av flera hundra miljoner kronor monteras och finns uppställda i Norrmalmsverkstaden. En brand där turbiner och övrigt material i lokalen påverkas skulle få stora ekonomiska konsekvenser för SIT AB.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in data i form av enkätundersökningar. Dessa data måste sedan kodas med olika klassifikationer för att kunna användas i statistikproduktion. En sådan klassifikation är Socioekonomisk indelning (SEI).Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sådana enkätundersökningar så att varje enkät tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkäterna och bygger på att det yrke som är angivet i enkäten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkäten inte kodas.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehåll. Texterna jämfördes med varandra och om de uppvisade tillräckligt hög innehållsmässig överensstämmelse läggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehåll. Vid klassifikationen används orden i texterna, vilka avspeglar innehållet i texterna. Då är det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika inhysningsformers påverkan på unga kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa är inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken.

Bakgrund: Venduplex har på senare år vuxit fram som den mest använda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det är en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet där både den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förändringen av venen kan påvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att påfresta venklaffarna och därmed framkalla en eventuell reflux, men det är oklart om de olika manövrerna kan påverka den reflux som provoceras fram och därmed också påverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelåg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten påverkades beroende på vilken manöver som användes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt på låret med påvisad reflux deltog i studien. Två upprepade mätningar genomfördes där venklaffarna provocerades med hjälp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över låret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s när en blodtrycksmanschett över vaden användes, 0,31±0,22m/s när en manuell handkompression över vaden användes samt 0,17±0,16m/s när en manuell lårkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad på maximal refluxhastighet kunde konstateras när en automatisk uppblåsbar blodtrycksmanschett över vaden jämfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades när en manuell vadkompression jämfördes med en manuell lårkompression..