Sök:

Sökresultat:

439 Uppsatser om Automatisk tändning - Sida 21 av 30

Building Information Model: Erfarenheter frÄn tillÀmpning av VDC under projektering

I samband med att datorstödda ritningsprogram introducerades i byggbranschen, effektiviserades utformningen av ritningar. Tekniken innebar att tidigare metoder med att rita för hand delvis bibehölls, fastÀn ritningarna utfördes pÄ datorn. De senaste Ären har byggbranschen pÄbörjat en ny förÀndring avseende framstÀllning av handlingar, med anvÀndning av Building Information Modell (BIM). Med denna metod skapas en modell i 3D över byggnaden och dess omgivning. Modellen snittas i planer och sektioner, vilka utgör traditionella ritningar i 2D.

Ytterkrage, pallkragsmontering

Ett arbete inom produktutveckling har utförts pÄ uppdrag av Goodtech Solution AB i Karlstad. Den produkt som utvecklats Àr en prototyp av en robotcell. Robotcellens uppgift beskrivs som automatisk pallkragsmontering pÄ en lina. Den hÀr rapporten omfattar förbÀttringsarbetet för Ytterkragen och dess drift för vertikal rörelse och höjdpositionering. Syftet Àr att rapporten för detta arbete ska ligga som grund för prototypens förbÀttringsarbeten innan den slÀpps ut pÄmarknaden.Monteringen sker pÄ en lina med rullband dÀr emballaget monteras ihop i robotcellen innan det skickas vidare för nÀsta moment.

Riskanalys med avseende pÄ brand: Norrmalmsverkstaden, Siemens Industrial Turbomachinery AB, FinspÄng

Lagen om skydd mot olyckor stÀller krav pÄ att företag med hög riskbild gÀllande brand skall genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Med detta som grund har i detta arbete genomförts en riskanalys med ÄtgÀrdsförslag i syfte att bidra med underlag för att förbÀttra brandskyddet i Norrmalmsverkstaden i FinspÄng. Norrmalmsverkstaden Àgs och nyttjas av Siemens Industrial Turbomachinery AB [SIT AB] som tillverkar gas- och Ängturbiner. Turbiner till ett försÀljningsvÀrde av flera hundra miljoner kronor monteras och finns uppstÀllda i Norrmalmsverkstaden. En brand dÀr turbiner och övrigt material i lokalen pÄverkas skulle fÄ stora ekonomiska konsekvenser för SIT AB.

Automatisk yrkeskodning med rÀttstavning och textkategorisering

Statistiska CentralbyrÄn (SCB) samlar in data i form av enkÀtundersökningar. Dessa data mÄste sedan kodas med olika klassifikationer för att kunna anvÀndas i statistikproduktion. En sÄdan klassifikation Àr Socioekonomisk indelning (SEI).Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sÄdana enkÀtundersökningar sÄ att varje enkÀt tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkÀterna och bygger pÄ att det yrke som Àr angivet i enkÀten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkÀten inte kodas.

Att iscensÀtta lÀrande : dramapedagogik som undervisningskonst

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

SJUKSK?TERSKANS SM?RTSKATTNING AV BARN INOM SLUTENV?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Vinterlamning : en pilotstudie : vilka faktorer pÄverkar fruktsamhetsresultatet?

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. MÄnga lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfÄlla dÀr de har tillgÄng till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besÀttning med automatisk mjölkning. Rastbete jÀmfördes med produktionsbete med avseende pÄ mjölkavkastning, mjölksammansÀttning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i bÄda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

HSB och husha?llsna?ra tja?nster : utveckling av tja?nster

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Effekter av EG:s inre marknad pÄ svensk handel

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehÄll. Texterna jÀmfördes med varandra och om de uppvisade tillrÀckligt hög innehÄllsmÀssig överensstÀmmelse lÀggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehÄll. Vid klassifikationen anvÀnds orden i texterna, vilka avspeglar innehÄllet i texterna. DÄ Àr det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.

Inhysningssystem för unga kalvar

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa nÄgra olika inhysningsformers pÄverkan pÄ unga kalvar. Arbetet Àmnar till att förklara vikten av kalvars tillvÀxt, hÀlsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa Àr inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Radiofrekvensidentifiering,RFID -teknik och anvÀndning

Radiofrekvensidentifiering, RFID Àr en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trÄdlös fjÀrravlÀsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av anvÀndningsomrÄde exempelvis inom sÀkerhetsomrÄdet och behörighetskontroller, spÄrning och mÀrkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra omrÄden. Det finns stora företag som har uppmÀrksammat den nya teknikens potential och gör dÀrför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken.

Blodtrycksmanschett eller manuell handkompression vid bedömning av venös insufficiens i Vena saphena magna

Bakgrund: Venduplex har pÄ senare Är vuxit fram som den mest anvÀnda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det Àr en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet dÀr bÄde den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förÀndringen av venen kan pÄvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att pÄfresta venklaffarna och dÀrmed framkalla en eventuell reflux, men det Àr oklart om de olika manövrerna kan pÄverka den reflux som provoceras fram och dÀrmed ocksÄ pÄverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten pÄverkades beroende pÄ vilken manöver som anvÀndes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt pÄ lÄret med pÄvisad reflux deltog i studien. TvÄ upprepade mÀtningar genomfördes dÀr venklaffarna provocerades med hjÀlp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över lÄret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s nÀr en blodtrycksmanschett över vaden anvÀndes, 0,31±0,22m/s nÀr en manuell handkompression över vaden anvÀndes samt 0,17±0,16m/s nÀr en manuell lÄrkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad pÄ maximal refluxhastighet kunde konstateras nÀr en automatisk uppblÄsbar blodtrycksmanschett över vaden jÀmfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades nÀr en manuell vadkompression jÀmfördes med en manuell lÄrkompression..

Elevers och lÀrares förvÀntningar pÄ studie- och yrkesvÀgledning

För individer med parodontal sjukdom Àr egenvÄrden betydelsefull för en bÀttre prognos. Förebyggande ÄtgÀrder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att frÀmja tandhÀlsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn pÄ sin förbÀttrade egenvÄrd kan vara vÀrdefull för att bÀttre förstÄ vad som behöver hÀnda för att det ska ske en förflyttning mot en bÀttre hÀlsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbÀttrat munhÀlsorelaterat beteende sett utifrÄn ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

SignalförÀndring i automatisk urinmÀtare : - en ingÄende studie om dess orsaker

Denna rapport diskuterar vilka Àmnen i urinen som pÄverkar förutsÀttningarna för utvecklingen av biofilm i Observe Medicals automatiska urinmÀtare Sippi och pÄ sÄ sÀtt stör mÀtsignalen. Idéer och förslag pÄ ÄtgÀrder mot detta problem diskuteras. Rapporten tar upp fem olika lösningar som har testats med produkten: albumin utspÀtt med vatten, fritt hemoglobin utspÀtt med vatten, albumin blandat med urin, fritt hemoglobin blandat med urin samt endast urin. VolymmÀtningarna gick till pÄ ett sÄdant sÀtt att varje lösning pumpades frÄn en behÄllare till mÀtkammaren i Sippins engÄngsset. Alla mÀtningar utfördes med tvÄ varianter av engÄngsset.

Automatisk lÄsanordning för hissar : - Konstruktion och tillverkning av ett dörrlÄs

JÀrn och Metall Àr en liten aktör inom hissbranschen och vill etablera sig som leverantör av reservdelar och utrustning till modernisering av hissar. DÀrför vill företaget bredda sitt utbud av produkter, för att i större utstrÀckning kunna erbjuda helhetslösningar för modernisering. I nulÀget ingÄr inte ett dörrlÄs i produktutbudet. DÀrför bestÀmde sig JÀrn och Metall att utveckla ett nytt dörrlÄs till hissar nÀr deras största kund Kone AB visade intresse för detta. Uppdraget att ta fram ett dörrlÄs föranledde examensarbetet i rapporten.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->