Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

SammanfattningDetta examensarbete är gjort på uppdrag av Fortum Karlstad och är inriktat på att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som får sin elektricitet levererad genom Fortums elnät. Det ska också ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska också möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister.  Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat på månads- och årsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgå från tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lämpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvåhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

Syftet med denna rapport är att pröva tesen om att ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) är ekonomiskt lönsam, men att antalet olyckor däremot inte minskar på vägsträckor utrustade med ATK. Dvs. är ATK en kassako eller livräddare? Svaret är att ATK är både kassako och livräddare. 880 trafiksäkerhetskameror sparar cirka 20 liv och 60 svårt skadade i vägtrafikolyckor per år i Sverige.

In this thesis, a computer program that in a simple way can calculate the performance of control loops at the refinery Preemraff Lysekil has been created. The computer program has been adapted to the environment at Preemraff Lysekil. Theories for evaluation has been studied in aspect of reliability and of automatic implementation. The evaluation has been carried out from data collected directly from control loops at the refinery and from simulated control loops with implemented errors. Among the studied methods are Harris index and Stattin´s oscillation index.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..