Sökresultat:
560 Uppsatser om Automatisk omställning - Sida 34 av 38
Automatisk styrning av vÀxtlampor i vÀxthus
I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.
Upprepad lÀsning i helklass : hur pÄverkas elevers ordavkodningsförmÄga?
Denna studie Àr inriktad mot ordavkodning vilket Àr en nödvÀndig faktor för god lÀsfÀrdighet. Redan frÄn Ärskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmÄga en god prognos för elevers fortsatta lÀsutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka om tre veckors intensiv upprepad lÀsning i helklass har positiva effekter pÄ elevers ordavkodningsförmÄga pÄ vÄrterminen i Ärskurs ett. Upprepad lÀsning avses i denna studie nÀr tvÄ elever lÀser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, lÀsa samma text fyra gÄnger vid det första lÀstillfÀllet, och ytterligare en gÄng nÀstkommande dag.
Mot en hÄllbar livsmedelskonsumtion? : En kvalitativ studie om konsumenters attityd till att köpa ekologiska livsmedel.
Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.
BestÀmning av vattendelare i urban miljö : Metod för avgrÀnsning av avrinningsomrÄden i ArcGIS utgÄende frÄn dagvattensystemet
VÀxande stÀder leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hÄrdgjorda ytor och dÀrmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennÀtet anvÀnds ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvÀmningar. AvrinningsomrÄdets storlek Àr en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestÀmning av avrinningsomrÄden gjorts enbart utifrÄn topografin.
Employee Referral Vad driver ansta?llda att rekommendera potentiella medarbetare till en tja?nst? : - Fo?r fo?retag med rekryteringsbehov.
Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.
Google ser dig : En kvalitativ studie av internetanvÀndares medvetenhet och Äsikter om filterbubblor
Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.
Kommunikationsalternativ för nÀtverks-RTK : - virtuell referensstation kontra nÀtverksmeddelande
Vid anvÀndning av nÀtverks-RTK behöver driftcentralen kommunicera med anvÀndarens GNSS-mottagare pÄ ett effektivt sÀtt oberoende av fabrikat. Av den anledningen finns ett standardiserat format för överföring av data som Àr utvecklat av RTCM (The Radio Technical Commission for Maritime Services). 2006 publicerades version 3.1 som stödjer utsÀndning av s.k. nÀtverksmeddelande som innebÀr att komprimerade observationsdata skickas till mottagaren för berÀkning av korrektioner. För att bestÀmma GNSS-mottagarens position anvÀnds i dagslÀget till största delen VRS-tekniken (Virtual Reference Station).
UtvÀrdering av framtida mÀtmetoder
VirkesmÀtning har i alla tider utförts manuellt av virkesmÀtare. Den senaste tioÄrsperioden har mycket hÀnt och tekniska hjÀlpmedel blir allt vanligare vilket gör virkesmÀtning mer automatiserad. MÀtramar vid sÄgverk har funnits lÀnge men mÀtningen av massaved har inte utvecklats i samma takt. Datorer, kameror och annan teknisk utrustning har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Branschens krav om en mer rationell virkesmÀtning talar för att virkesmÀtningen i framtiden kommer att bli mer obemannad.Uppdragsgivare för detta examensarbete var Holmen Skog.
Framtagande av designlösning för nÀsta generations gnist-/glöddetektor Ät Firefly AB
Detta examensarbete Àr det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid LuleÄ Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket Àr ett av de vÀrldsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger pÄ att i ett tidigt stadium upptÀcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som Àr kÀllan till brand och dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjÀlp av unika patenterade gnist-/glöddetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlÀgsnar spÄn och damm frÄn tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sÀtts en automatisk slÀckningsÄtgÀrd in.
Automatiserad isblÀstring av 40-fotscontainer
IBC Robotics Àr ett företag som sysslar med automatiserad rengöring av fraktcontainrar genom torrisblÀstring. Denna rengöringsmetod gÄr ut pÄ att en industrirobot som rör sig pÄ en vagn Äker in i containrar för att rengöra ytorna. Metoden Àr dock idag enbart anpassad för containrar av 20-fotsdimensioner. Företaget vill dÀrför undersöka metodens tillÀmpning till större storlekar och Àven om möjligt till andra installationer.Detta projekt Àr en fortsÀttning av ett tidigare projekt utfört Är 2010 dÀr man utvecklade den befintliga lösningen (automatisk rengöring av 20-fotscontainrar). Jag var sjÀlv delaktig i projektet och genomförde ett examensarbete [1] dÀr jag genomförde olika hÄllfasthetsberÀkningar och analyser av konstruktionen.Detta examensarbete har som syfte att föreslÄ olika konceptlösningar som tillÄter anvÀndning av rengöringsmetoden för olika containerstorlekar och applikationer.
Mekanisk sÀkring av helikopter pÄ fartygsdÀck : en konceptuell fallstudie av Saabs UAV-system Skeldar M
Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.
Mekanisk sÀkring av helikopter pÄ fartygsdÀck : en konceptuell fallstudie av Saabs UAV-system Skeldar M
Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.
Produktion av bioplast i VÀrmland? : Fermentering av olika avfallströmmar
Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.
En förstudie av en lackeringsanlÀggning för taktillbehör hos
KAMI AB
Examensarbetet har utförts vid KAMI AB i Kalix under hösten 2005 och vÄren 2006. DÀr tillverkas takpanneprofilerad takplÄt och taktillbehör i plÄt. Tillbehören och takplÄten lackeras idag i samma anlÀggning, dÀr lackeringen av tillbehören Àr den stora flaskhalsen. För att klara av en produktionsökning mÄste kapacitet i den gamla lackeringslinen frigöras för takplÄt och en separat lackeringsline för tillbehör byggas. Uppgiften har varit att göra en förstudie av hur en separat lackeringsanlÀggning för lackering av tillbehör ska utformas, vilken teknik som ska anvÀndas och hur anlÀggningen ska integreras med övriga maskiner i produktionslokalen.
Virtuellt byggande och produktmodellering: nytt stöd för produktionsprocessen
Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur lÄngt kan man komma med att införa tekniskt nytÀnkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den hÀr rapporten Àr att med ett produktionsstyrningsverktyg som Àr enhetligt med övriga aktörers sÀtt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher nÀr det gÀller effektivitet och produktivitet Àr att byggbranschen Àr organiserad pÄ ett orationellt sÀtt. Processen börjar med ett behov och fortsÀtter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergÄ till ett driftskede. Det kan jÀmföras med ett stafettlopp dÀr varje aktör springer sin delstrÀcka och mycket information förloras i vÀxlingarna.