Sökresultat:
926 Uppsatser om Automatisk nivćreglering - Sida 53 av 62
Den enskilde skogsbruksÀgarens civil- och skatterÀttsliga betydelse vid generationsskifte
I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.
Uttalandet om intern kontroll enligt SOX sektion 404 - Hur uppfattas det i svenska företag?
Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att sÀkerstÀlla attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehÄller kravpÄ den interna kontrollen, men det kan ocksÄ bli aktuellt för svenska företagatt Àven följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehÄller omfattande krav pÄ den internakontrollen och mÄste följas av svenska företag som Àr noterade pÄamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 Àr den i sÀrklass mest uppmÀrksammade sektionen nÀrdet gÀller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen stÀller, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, Àvenkrav pÄ att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaÄrsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gÄngen för rÀkenskapsÄret 2006 vilkasamerikanska Ärsredovisningar publiceras under första halvÄret 2007.
Svensk internationell reglering av löneskatter - Uttag av löneskatter i rfo 1408/71, konventioner om social trygghet samt dubbelbeskattningsavtal
I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en grÀnsdragningsproblematik för vad som Àr en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande frÄn EG-domstolen i de franska avgiftsmÄlen, mÄl C-34/98 och mÄl C-169/98, har den nationella beteckningen dÀremot ingen betydelse för vilka pÄlagor som skall anses falla under tillÀmpningsomrÄdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmÄner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmÄlen, liksom Derouin-mÄlet (mÄl C-103/06), visar den problematik som kan uppstÄ nÀr den nationella beteckningen inte stÄr i överensstÀmmelse med den EG-rÀttsliga. Begreppen skatt och avgift saknar ocksÄ en gemensam internationell definition. OECD:s modellavtal inkluderar sÄ kallade löneskatter i begreppet skatt.
En datoriserande reform
Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet.
Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.
Big Data - Big Problems? -En studie av Big Data ur ett affÀrsetiskt perspektiv
Bakgrund/problem: Internetuppkopplade sensorer och sociala medier Àr tvÄ betydande kÀllor tillökningen av datamÀngden i vÄr digitala vÀrd. Det stÀlls idag nya krav pÄtekniker för att hantera den ökade datamÀngden i kombination med varieradedatakÀllor och den extremt höga hastighet data genereras i. Gartner hÀvdar attBig Data Àr ett nytt omrÄde inom BI som ökar dess omfattning genom attinkludera nya typer av data och kÀllor. Möjligheterna och utmaningarna attanalysera och hantera datamÀngder vÀxer sÄledes för organisationer.Problematiken som uppstÄr dÄ ökad datamÀngd finns tillgÀnglig att samlas in avorganisationer Àr risken att det görs pÄ bekostnad av individers personligaintegritet. Personliga Äsikter, omdömen och erfarenheter exponeras via socialamedier och görs dÀrmed tillgÀngliga för företag och andra individer att ta del av.Syfte: Studiens syfte Àr att ge en kvalificerad beskrivning av Big Data som idag utgören stor hype, samt att lyfta fram begreppet ur ett affÀrsetiskt perspektiv.
Utveckling av provanordning för svivlar Ät BrÀcke Mekan AB: frÄn idé till fÀrdig maskin
BrÀcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar Ät Engcon
Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan
ses pÄ grÀvmaskiner. De Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa.
Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegrÀnsat antal varv runt den egna
axeln samt upprÀtthÄlla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg
och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grÀvmaskinen inte behöver
förflyttas lika mycket som dÄ en rotortilt inte anvÀnds. Sviveln som BrÀcke
Mekan AB tillverkar Àr sÄledes en mycket viktig komponent i rotortilten.
Skulle nÄgon svivel inte fungera sÄ som det Àr tÀnkt blir det stora kostnader
för att ÄtgÀrda detta dÄ svivelns placering Àr mycket central i rotortiltens
konstruktion.
MÄlet med projektet Àr att ta fram en ny provanordning för att testa de av
BrÀcke Mekan AB tillverkade svivlarna i ett sÄ autentiskt tillstÄnd som
möjligt.
Utveckling av provanordning för svivlar Ät BrÀcke Mekan AB:
frÄn idé till fÀrdig maskin
BrÀcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar Ät Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses pÄ grÀvmaskiner. De Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegrÀnsat antal varv runt den egna axeln samt upprÀtthÄlla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grÀvmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som dÄ en rotortilt inte anvÀnds.
Reglering av utrymningshissar
Den globala trenden över hela vÀrlden Àr en allt mer tilltagande urbanisering. För att stÀder ska kunna klara av en ökande mÀngd mÀnniskor krÀvs att de jobbar med mÄnga olika lösningar, en lösning Àr att bygga mer pÄ höjden. Detta Àr dock inte helt utan problem utan skapar viss problematik vad gÀller sÀkerhet och dÄ frÀmst för utrymningen. Ett alternativ som finns för att underlÀtta för utrymningen Àr utrymningshissar. Den hÀr rapportens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en efterfrÄgan och ett behov av ett sÀrskilt regelverk för utrymningshissar i Sverige.
Effektivisering av kostnadsuppföljning vid SCA Packaging Munksund AB
Under de senaste Ärtiondena har inköpsfunktionen förÀndrats drastiskt. Funktionens roll har gÄtt frÄn att vara en stödfunktion som fokuserar pÄ kortsiktiga lösningar till att satsa pÄ att agera proaktivt samt finna lÄngsiktiga och konkurrenskraftiga lösningar. Dagens strategiska inköpsfunktion handlar till stor del om affÀrstÀnkande och att se en helhetsbild. Inom det strategiska inköpsarbetet lÀggs det ocksÄ stor vikt vid att följa upp inköpen och kontinuerligt utvÀrdera dem. Genom kostnadsuppföljningarna Àr det möjligt att effektivisera inköpsverksamheten.
DelÄrsrapporters tillförlitlighet
Bakgrund och problem: till följd av att delÄrsrapporter har blivit mer centrala som beslutsunderlag för analytiker och aktiemarknaden i stort, Àr delÄrsrapporternas tillförlitlighet av vikt. I praktiken Àr det en svÄrighet att veta hur tillförlitligheten i delÄrsrapporterna kan skapas. Revisorers översiktliga granskning av delÄrsrapporterna Àr inte ett krav och granskningen Àr heller inte lika omfattande som vid en revision. Det Àr dÀrför viktigt att reda ut hur företag kan sÀkerstÀlla delÄrsrapporters tillförlitlighet, samt vad olika aktörer som revisorer och analytiker anser om delÄrsrapporters tillförlitlighet.Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett explorativt angreppssÀtt undersöka och finns mönster om hur tillförlitligheten i svenska börsbolags delÄrsrapporter sÀkerstÀlls samt huruvida revisorer och analytiker anser att delÄrsrapporter Àr tillförlitliga. I ett vidare perspektiv Àr ambitionen att bidra med en kunskap om hur tillförlitlighet kan skapas för att fÄ en mer effektiv marknad.
FÄr tÄgförare tillrÀcklig trafikinformation via ATC-systemet? : En explorativ intervjustudie och utvÀrdering av dagens tÄgförarsystem pÄ Kustpilen, Linköping-Kalmar
ATC (Automatic Train Control; automatisk tÄgkontroll) Àr ett sÀkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tÄg om föraren skulle missa en hastighetsnedsÀttning eller en stoppsignal. Systemet ger Àven föraren information om nÀr det Àr dags att exempelvis sÀnka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror pÄ ATC-panelen. MÄnga förare anser dock att det saknas vÀsentlig information i grÀnssnittet till ATC-panelen, visar rapporter frÄn Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjÀlpa föraren att planera körningen framÄt i tiden saknas, och föraren dÀrmed ofta vÀntar pÄ indikationer frÄn systemet, ?kör pÄ pipet?, kan olyckor ske dÀr ATC-övervakningen saknas eller gÄtt ur funktion.
Apoteksmarknaden i Sverige : En studie av möjliga konsekvenser för konsumenten utifrÄn möjliga omregleringar av detaljhandeln med receptfria lÀkemedel.
Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige Àr i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med lÀkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsÀtta marknaden Àr framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem Àr denna konsument och vad Àr det för nytta som vi talar om? Företag pÄ marknaden har ett vinstintresse i att pÄverka utformningen av en framtida reglering sÄ att den passar deras syfte och mÄl. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, Àr det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhÀva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.
Kvartalsrapportens betydelse : och regleringen av regelbunden finansiell informationsgivning för svenska aktiemarknadsbolag
Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.
Företagsrekonstruktörens ansvar : en jÀmförande studie av företagsrekonstruktörens och konkursförvaltarens ansvar
Företagsrekonstruktion Àr ett speciellt insolvensrÀttsligt förfarande som ger en nÀringsidkare med betalningssvÄrigheter möjlighet att genom ett sÀrskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillÀmpas i september 1996 och har sÄledes varit i kraft i över tio Är.Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjÀlpa företagets ledning att fÄ företaget pÄ ?fötter igen?. Rekonstruktören tar sÄledes inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo.Konkurslagstiftningen bygger pÄ principen att alla tillgÄngar en skuldsatt gÀldenÀr har tas om hand i ett konkursbo och anvÀnds för att betala av skulder som gÀldenÀren har. Konkursinstitutets funktion Àr sÄledes att fördela gÀldenÀrens tillgÄngar bland borgenÀrerna sÄ att borgenÀrerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hÀnsyn till fordringarnas storlek.GÀldenÀren förlorar genom konkursbeslutet rÄdigheten över sin egendom och sin rÀttsliga förmÄga att förfoga över egendomen genom att ingÄ förbindelser som kan göras gÀllande i konkursen.
Styrning av flotationen i Aitikgruvan
I den hÀr rapporten beskrivs utförande och resultat vid ett försök att öka automationen av flotationen i anrikningsverket i koppargruvan i Aitik utanför GÀllivare. Anrikningsverkets syfte Àr att skilja vÀrdemineralerna, d.v.s. frÀmst mineraler innehÄllande koppar men Àven guld och silver, frÄn resten av mineralerna i malmen. Flotationen kan delas in flera mindre delar. En av dessa kallas samflotationen och kan i sin tur delas in i rÄflotationen och scavengerflotationen.