Sökresultat:
926 Uppsatser om Automatisk nivćreglering - Sida 29 av 62
En risig marknad? : En analys av rismarknaden i Vietnam ur ett effektivitets- och jÀmlikhetsperspektiv
Ris Àr en mycket viktig vara för Vietnam och dess befolkning. För Vietnams ekonomi har ris en tvÄdelad roll. Dels Àr riskonsumtionen bland Vietnams befolkning mycket stor och uppgÄr till runt 150 kilogram per person och Är. Dels Àr det en av Vietnams viktigaste exportvaror och Vietnam Àr vÀrldens nÀst största exportör av ris. Hur rismarknaden fungerar Àr dÀrför mycket viktigt för landet.
Patientenupplevelser i samband med Diabetes mellitus typ II
Diabetes mellitus Àr en vÀxande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med Äldern dÀrför benÀmns den Àven vuxen eller Äldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt Àr en automatisk och osynlig funktion i kroppen, krÀver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebÀr diabetes mellitus stora livsstilförÀndringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begrÀnsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten sjÀlv.
Skogens sociala vÀrden : hÄllbarhet, hyggesmetoder och tunn reglering
The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing.The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works.
Automatisk segelinstÀllning hos en segelbÄt
Syftet med detta examensarbetet Àr att ta fram en modell av ett segelinstÀllande system hos en segelbÄt. Detta för att stÀlla in storseglet hos bÄten per automatik. Anledningen till ett segelinstÀllande system kan vara att man vill hÄlla nere vikten hos bÄten dÄ manskap vÀger mer Àn systemet. Andra aspekter Àr att personer med segelbÄtar som saknar kunskaper, eller tycker det Àr besvÀrligt att stÀlla in seglen vid turer med bÄten, kan anvÀnda systemet för att underlÀtta seglingen. Man undviker dÄ att anvÀnda motorn pÄ segelbÄten och kan dÄ spara brÀnslekostnader.SegelinstÀllningen görs genom att en sensor mÀter varifrÄn vinden blÄser i förhÄllande till skrovet, samt efter vilken hastighet vinden har.
IPv6 - Gatewayredundans : Snabbt nog?
IPv6 har, till skillnad frÄn tidigare versioner av protokollet, inbyggt stöd för redundans hos gatewayenheter. Vid nyttjande av ett flertal gatewayenheter kan det, med hjÀlp av Neighbor Unreachability Detection, ske automatisk övergÄng till en ny gatewayenhet utifall att den aktiva skulle gÄ ur funktion. Innan IPv6 har man varit tvungen att förlita sig pÄ externa lösningar för att uppnÄ denna redundans. Den huvudsakliga frÄga som stÀlls i rapporten Àr om det inbyggda stödet för gatewayredundans i IPv6 Àr tillrÀckligt snabbt för att kunna nyttjas sjÀlvstÀndigt, utan att förlita sig pÄ externa lösningar. För att kunna ta fram ett vÀrde om vad som var ?tillrÀckligt snabbt? har vi, genom att lÀsa tidigare forskning om anvÀndares upplevelse av fördröjningar, kommit fram till att en fördröjning ej fÄr överstiga tio sekunder.
Varför lÀxor? : En kvalitativ intervjustudie
Syftet med denna uppsats Àr att studera nÄgra lÀrares motiveringar till anvÀndandet av lÀxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge lÀxor. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrÄgor Àr hur lÀrare definierar och motiverar lÀxor i grundskolan samt om lÀxor Àr en nödvÀndighet för att elever ska kunna nÄ mÄlen i kursplanen.LÀxor har som pedagogiskt medel funnits lÀnge och ges ofta av traditionella skÀl. Forskning kring lÀxor visar dels att sambandet mellan lÀxlÀsning och inlÀrning Àr lÄgt, dels att lÀxan öppnar för reflektion och repetition dÄ tiden i skolan inte rÀcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lÀrarna ger lÀxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för lÀxan som kommer fram Àr bland annat att den ger tillfÀlle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lÀrare som arbetar med barnen i de tidigare Äldrarna menar att lÀxan mer eller mindre Àr nödvÀndig för lÀsinlÀrningen.
Bakom dolda datorskÀrmar - Fokus eller flams? : En forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn under lektionstid
Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.
KapitalförstÀrkning/kapitalpensionsförsÀkring - behövs en starkare reglering?
Jag har i min uppsats kunnat konstatera att kapitalförsÀkringar och kapitalpensionsförsÀkringar Àr tvÄ mycket anvÀndbara konstruktioner om man vill komma förbi vissa lagar eller utnyttja vissa luckor i systemet. Inledningsvis har jag granskat försÀkringarna som sÄdana, vad det innebÀr att inneha en försÀkring skattemÀssigt och jÀmfört dom med varandra och jag jÀmför Àven kort med IPS. Jag har likasÄ tittat pÄ hur de uppkommit och vilka nya konstruktioner som hÄller pÄ att skapas.Den stora frÄgan i analysdelen av uppsatsen kretsar kring Àr varför lagstiftaren inte gör nÄgot Ät de konstruktioner som skapas av bolag som sÀljer försÀkringslösningar med syfte för att komma förbi lagar och regler eller fylla ut de luckor som finns. Olika försÀkringslösningar skrÀddarsys för kunden och för de behov man tycks kunna se marknaden behöva för att t.ex. slippa betala förmögenhetsskatt eller slippa anmÀla insiderinnehav av aktier.
Kunden har inte alltid rÀtt, men berÀtta det inte för dem: en kvalitativ studie av supportteknikers upplevelse av kundaggression
För att nÄ ut till kunder och upprÀtthÄlla en god kundrelation Àr kund- och supporttjÀnster en viktig arbetskraft, vilken över telefon, representerar sina företag genom att hjÀlpa, sÀlja och erbjuda förbÀttringar till kunder. Denna kvalitativa studie Àr genomförd pÄ ett internationellt företag i Sverige som har en stor avdelning för kundtjÀnst och support. Bland de ungefÀr 20 000 samtal i mÄnaden som kommer in till supportavdelningen finns flertalet arga, missnöjda och frustrerade kunder. I studien undersöktes hur supporttekniker hanterar aggressiva kunder och hur de reglerar sina emotioner inför kunden sÄ att upptrÀdanderegler följs och samtalen inte förvÀrras samt identifierades de vanligaste copingstrategierna. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med elva mÀn och nio kvinnor.
Upplevd motivation: En kvallitativ studie av tÀvlingsaktiva inom fitness
Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tÀvlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgÄngspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, MÄlsÀttningens betydelse för tÀvlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet pÄvisade en spridning i informanternas tal vad gÀller motivation.
Ansvarsfördelningen mellan företagsledningen och revisorn : Hur fördelas det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret mellan styrelsen/verkstÀllande direktör och revisorn i aktiebolag?
Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..
Tredjepartslogistik i SmÀlteryd En fallstudie med förslag till förbÀttringar
Examensarbetet Àr en fallstudie med förslag till förÀndringar Ät uppdragsgivaren som Àgnar sig Ät tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren Àr KriminalvÄrdsanstalten SmÀlteryd i SÀtila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB Àr i sin tur ett företag som sÀljer - och till viss del hyr ut - byggnadsstÀllningar, vÀderskydd och sÀkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagslÀget finns ett antal logistiska problem pÄ SmÀlterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.
UppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida i Sverige och Ryssland : en komparativ studie
I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.
IT-anvÀndning, en fallstudie om IT-anvÀndning och dess effekt att mÀta IS-framgÄng
Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). MÄnga av dessa investeringar Àr i förhoppning om att öka anvÀndarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen anvÀnder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig mÄste anvÀndas för att man skall kunna utvÀrdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad anvÀnds, kan inte heller bara pÄ grund av anvÀndandet ses som tillfredstÀllande. VÄrt syfte Àr att belysa anvÀndning av IT och definiera hur man med hjÀlp av anvÀndningen ska mÀta framgÄng hos en IT-förÀndring.
Kontraheringsplikt i skuggan av avtalsfriheten
MÄlet med denna uppsats var att presentera huvudregeln om avtalsfrihet samt undantaget kontraheringsplikt, vad detta innebÀr och i vilka situationer en sÄdan plikt föreligger. Vidare har kontraheringspliktens motiv behandlats samt frÄgan om det förekommer en oreglerad kontraheringsplikt utformad som en allmÀn princip. Vid författandet av uppsatsen har lag, förarbeten och doktrin anvÀnts, Àven rÀttspraxis har anvÀnts i den mÄn det funnits lÀmpliga fall. Avtalsfrihet innebÀr att individen Àr fri att bestÀmma om denne vill ingÄ avtal, med vem och om vad. Kontraheringsplikt begrÀnsar avtalsfriheten och innebÀr en skyldighet att ingÄ avtal.