Syftet med detta examensarbete är att kartlägga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affärsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrågor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet där syftet fylls. De olika forskningsfrågorna handlar om: makrofaktorer på marknaden, karaktäristiska drag på marknaden, aktörerna på marknaden och företagets prestation på en given marknad. Detta examensarbete har genomförts på Plannja AB med utgångspunkt från företagets verksamhet i Luleå. Plannja AB tillverkar takplåt, väggplåt och andra kreativa lösningar i tunnplåt.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Då konsumenterna får allt högre inverkan på marknaden måste företagen kämpa hårdare för att hitta unika delar för att kunna få lojala kunder, då det kostar mer att skapa nya kundrelat-ioner än att behålla sina nuvarande. Eftersom konkurrensen hårdnar och det blir allt fler aktö-rer på marknaden måste företagen strida om kundernas lojalitet, här kommer lojalitetsprogram och dess betydelse in. Målet med uppsatsen är att se hur viktigt ett lojalitetsprogram kan vara för ett företag samt jämföra kundernas uppfattning med företagets egen uppfattning. Vi har valt att göra en kvali-tativ undersökning i form utav en intervju med kundklubbsansvarig på företaget, samt en kvantitativ undersökning i form utav en enkätundersökning till kundklubbsmedlemmar, detta för att få bästa resultat samt kunna jämföra men också sätta dessa två emot varandra. Då svarsfrekvensen på enkätundersökningen var väldigt låg ger detta undersökningen en låg till-förlitlighet och därmed bör man även ifrågasätta medlemmarnas engagemang till klubben.

Syftet med min studie har varit att belysa två olika lärstilsmodeller Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter.Detta arbete är en forskningskonsumerande uppsats som är baserad på tidigare forskning inom ämnet lärstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jämföra och analysera lärstilsmodellerna i relation till varandra.I resultatet presenteras båda lärstilsmodellernas karaktäriserande drag vilka är lärstilsförfattarnas definition av termen ?lärstil? samt den specifika lärstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som används inom lärstilen samt lärstilens pedagogiska innebörd. Därefter presenteras mätinstrumentets namn samt själva utformningen av mätinstrumentsformuläret.

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.   Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.

Medling är en metod som bygger på Restorative justice och är en världsomspännande företeelse. Det går ut på att den som begått ett brott och den som blivit utsatt för brottet ska få möjlighet att träffas. Detta görs med hjälp av en opartisk medlare. Då medling är frivilligt så kontrollerar medlaren om parterna har en vilja att träffas samt förbereder parterna och tar reda på vilken inställning dessa har. Om parterna vill träffas anordnas ett medlingsmöte.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl.

Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affärssystem till molntjänster; vilket innebär att de har åtkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan små och stora företag, att i småföretag är företagsledaren en central person, där dennes personlighet, intresse och kunskaper är avgörande för företaget. Dock har småföretagare ofta lägre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvärlig och prioriterar istället företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjänst innebär förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag är olika, och därför även bör beakta nackdelar med bokföring som molntjänst innan de tar beslut i frågan.Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring.Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

Vad innebär det för företag att vara socialt ansvarstagande? Det är en fråga som studenter, akademiker och utövare länge har försökt att besvara. Definitionerna är många och skiljer sig åt, och trots att vissa empiriska studier har gjorts inom det här området är CSR ett ämne som i större utsträckning har debatterats än undersökts. Således kan en djupare förståelse skapas genom att empiriskt undersöka ämnet utifrån företagens behov och motiv. I denna studie har avsikten därför varit att behandla just företagens inställning till och användande av CSR.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.