Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Konceptet med ubiquitous-miljöer går ut på att information ska vara tillgängligt när som helst, var som helst. Den här uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrån konsumenten. Målet med uppsatsen var att ta reda på hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhåller sig till integritetsfrågor samt vilka faktorer som är viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda på detta användes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat på en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data användes en onlineenkät som publicerades på Hallandspostens webbsida.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

Studiehandledning är en viktig del av modersmålslärares arbete. Genom studiehandledning på modersmålet, kan andraspråkselever få hjälp i ett eller flera skolämnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien är dels att undersöka vad klasslärare/ämneslärare, modersmålslärare och elever har för uppfattning om studiehandledning i ämnet matematik för andraspråkselever. Dels är det att undersöka hur samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare ser ut. I undersökningen används kvalitativa intervjuer med sju lärare och fyra elever.

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mätningar för att få indikationer på om något behöver åtgärdas eller förbättras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i så fall vad. För att genomföra mätningar av dessa kostnader krävs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstår. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlägga information för mätning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på ett företag med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrån den genomförda undersökningen och som är tänkt att underlätta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmätningar.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lära ut förbättringskunskap som förekom inom hälso- och sjukvården och därtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlärningsstrategier för detta. Av 66 lästa artiklar togs både kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrån modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin även var den effektivaste.

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den sommottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en olycka.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ?känsloenkät?.

Uppsatsen är skriven för att ge några tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svåraste situationer vi som lärare eller skolpersonal kan hamna i, när det gäller dödsfall eller svåra kriser i skolan. Under mina år på Högskolan i Gävle/Sandviken har jag funnit väldigt lite litteratur och fått ringa undervisning i ämnet krishantering. Det kändes därför angeläget för mig att fördjupa mig i ämnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring ämnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lägga upp en krishanteringsplan och hur man kan gå tillväga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur påverkas av ledarskap. Metod: Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag använt jag mig av sekundärdata, metoden och för emperidelen har jag använt mig av primärdata.  Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förändringar som ibland måste ske. Eftersom det är dem som oftast har mest makt i företag/organisation, därmed är det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.  Uppsatsen bidrag: Genom den här undersökningen fick jag bättre förståelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att påverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det är viktigt att en ledare/chef vågar förändra på det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bättre förändringar eller inte..

Kontaktmannaskap är inte något nytt i vård och omsorgs sammanhang utan har länge använts inom bland annat psykiatrisk sjukvård. Detta är en arbetsmetod, som innebär att en ur personalgruppen i till exempel särskilda boendeformer får vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera äldre. För att omsorgen om den äldre ska bli så bra som möjligt bör den bygga på ett samspel mellan den äldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i särskilda boendeformer har för anhöriga. Frågorna som ställts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift.